Per Werner

Per Efraim Werner, född 5 februari 1870 i Jönköping, död 14 augusti 1955 i Danderyds församling, var en svensk ingenjör. Han var far till Arnold och Donovan Werner.

Per Werner var son till byggmästaren Johannes Petersson och Sara Gustafva Jonasdotter. Han avlade mogenhetsexamen i Jönköping 1889 och utexaminerades från Tekniska högskolans avdelning för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi 1892. Efter praktik vid W. Lindbergs verkstads och hvarfs AB i Stockholm 1892–1893 var han verksam i USA som ritare och konstruktör vid verkstäder i Philadelphia, Drifton och Milwaukee 1893–1901 samt som konstruktionschef i Milwaukee 1902–1903. Återkommen till Sverige var han 1903–1927 överingenjör vid J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB i Stockholm, och 1928–1940 var han konsulterande ingenjör inom sågverksbranschen samt sakkunnig hos Domänstyrelsen och utredningsman för dess sågverk. Han planerade ett flertal kraftverks- och sågverksanläggningar samt publicerade artiklar i olika tekniska ämnen. Werner tillhörde svenska kongregationalistförsamlingen i Milwaukee 1896–1903 och var ordförande i dess styrelse från 1899. Under sin stockholmstid lade han ned stort arbete i kommittén för evangelisk mission (från 1912 Sällskapet för evangelii utbredande) i Ryssland, och var ordförande där från 1912. Om missionsverksamheten författade han Sken och verklighet (1938), bland hans övriga författarskap märks Tro och vetande (1937).

Källor

• Werner, 1. Per Efraim i Svenska män och kvinnor (1955)