1870
Från Wikipedia
 |
|
| 1870 – MDCCCLXX 143 år sedan |
|
| År 1867 | 1868 | 1869 1870 1871 | 1872 | 1873 |
|
| Årtionde 1850-talet | 1860-talet 1870-talet 1880-talet | 1890-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2623 |
| Bahá'í- kalendern |
26 – 27 |
| Buddhistisk kalender |
2414 |
| Etiopisk kalender |
1862 – 1863 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 3 |
| Judisk kalender |
5630 – 5631 |
| Muslimsk kalender |
1286 – 1287 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1248 – 1249 |
| Sakakalendern (Indien) |
1792 – 1793 |
| Thailändsk solkalender |
2413 |
1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Januari [redigera]
Februari [redigera]
- 3 februari - Det 15:e tillägget till USA:s konstitution ger svarta rösträtt.
- 12 februari - Kvinnor får rösträtt i Utahterritoriet, USA.
- 17 februari - I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-10 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem [2].
- 23 februari - Mississippi återinträder i den amerikanska unionen.[3]
Mars [redigera]
- 5 mars - England och Skottland spelar 1-1 på Kennington Oval i London, i den första fotbollslandskampen någonsin. Arrangör är Football Association.
- 30 mars - Texas återinträder i USA.[4]
April [redigera]
- 22 april - Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
- 29 april - Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna Claes Theodor Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
Maj [redigera]
- 2 maj – Prince Rupert's Land byter namn till "Northwest Territories".[5]
Juni [redigera]
- 3 juni - Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
- 17-18 juni - Amerikanska soldater landstiger i Mexiko och förstör piratskeppet Forward, som gått på grund aground omkring 40 engelska mil uppför Tecapánfloden [6].
Juli [redigera]
- 15 juli – Manitoba blir en provins i Kanada.[7]
- 18 juli - Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.
September [redigera]
- 1 september
- Första Vatikankonciliet avbryts.
- I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga.
- 4 september - Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts.
- 21 september - Amerikanska soldater landstiger i Hawaii och hissar USA:s flagga på halv stång då drottning Kalama avlidit, och amerikanska konsuln i Honolulu inte skulle ansvara för detta.[6]
Oktober [redigera]
- 2 oktober - En folkomröstning i Rom säger med 133 681 röster mot 1 507 för att uppgå i Italien.
- 6 oktober - Rom blir huvudstad i det enade Italien.
- 8 oktober - Leon Michel Gambetta sticker i väg från det belägrade Paris i en luftballong.
- 17 oktober - Kyrkostaten uppgår i Italien.[8]
November [redigera]
- 8 november - Nystartade Weather Bureau gör sin första officiella väderprognos: "High winds at Chicago and Milwaukee... and along the Lakes" ("Kraftiga vindar vid Chicago och Milwaukee... och längsmed sjöarna").[9]
- 16 november - Spaniens Cortes Generales förklarar Amadeo de Saboya som kung Amadeus I av Spanien.
- 29 november - Vid Ersta diakonianstalt i Sverige börjar man att varje söndag i advent tända sju ljus i en julgran.
December [redigera]
- 30 december - Spaniens premiärminister Juan Prim avlider efter att ha blivit skjuten tre dagar tidigare.
Okänt datum [redigera]
- I USA utexamineras 2% av 17-åringarna från high school.
- Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
- Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
- En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Svenska staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
- Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
- Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg, Sverige. [10]
Födda [redigera]
- 2 januari - Ernst Barlach, tysk skulptör.
- 8 januari - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
- 23 januari - Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
- 25 januari - Helge von Koch, svensk matematiker.
- 2 februari - Julia Svedelius, svensk författare.
- 5 februari - Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.
- 6 februari - James Braid, skotsk professionell golfspelare.
- 10 februari
- Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
- Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923-1930.
- 12 februari - Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
- 21 februari - William Larrabee, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931-1943.
- 23 februari - Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist).
- 10 mars - William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1922.
- 12 mars - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
- 21 mars – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker.
- 31 mars - James M. Cox, amerikansk demokratisk politiker och publicist.
- 11 april – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
- 17 april - Lars Israel Wahlman, arkitekt.
- 20 april - Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1925-1929.
- 22 april - Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
- 30 april
- Franz Lehár, ungersk kompositör.
- Maria Sandel, svensk författare.
- 9 maj - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
- 11 maj - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
- 19 maj - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
- 24 maj - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 4 juni - Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; saligförklarad.
- 1 juli - Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångerska och samhällsarbetare.
- 10 augusti - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
- 14 augusti - Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 21 augusti - Carl Apoloff, svensk skådespelare.
- 27 augusti - Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921-1936.
- 2 september - Luise av Sachsen, prinsessa av Sachsen 1891-1903.
- 9 september - Jakob Kukk, estländsk biskop.
- 26 september - Kristian X, kung av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944.
- 2 oktober - Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
- 8 oktober - Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
- 13 oktober - Ben W. Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911-1915.
- 9 november - Magnus Enckell, finländsk konstnär.
- 21 november - Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
- 25 november - Johan Johansson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker.
- 9 december - William P. Pollock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918-1919.
- 10 december - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
- 14 december
- Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
- Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945-1950.
- 15 december - Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
- Leopold Godowsky, polsk/amerikansk pianist.
- Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.
Avlidna [redigera]
- 14 januari - John S. Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842-1846 och 1850-1852.
- 19 januari - James S. Green, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857-1861.
- 26 januari - Cesare Pugni, italiensk tonsättare.
- 10 februari - Mats Olof Andersson, svensk konstnär.
- 17 mars - Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.
- 26 mars - Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker.
- 9 maj - Lawrence Brainerd, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854-1855.
- 10 maj - Robert Wilson, amerikansk politiker, senator 1862-1863.
- 25 maj - Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862-1863.
- 6 juni - Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
- 9 juni - Charles Dickens, brittisk författare.
- 18 juni - Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
- 20 juni - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 26 juni
- James Syme, skotsk kirurg.
- Armand Barbès, fransk politiker.
- 28 juni – Henrik Reuterdahl, svensk ärkebiskop sedan 1856.
- 13 juli - Clelia Barbieri, italienskt helgon.
- 2 september - Arthur Saint-Léon, fransk balettdansör och koreograf.
- 7 september - Cowper Phipps Coles, brittisk militär och uppfinnare.
- 24 oktober - Antonio María Claret, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
- 26 oktober - Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
- 23 november
- Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
- John Hopkins Clarke, amerikansk politiker (whig), senator 1847-1853.
- 28 november - Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
- 5 december - Alexandre Dumas d.ä., fransk författare.
- 6 december - Bedford Brown, amerikansk politiker, senator 1829-1840.
- 17 december - Saverio Mercadante, italiensk kompositör.
- 28 december - Wilson Lumpkin, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831-1835, senator 1837-1841.
- William Beal, brittisk religiös författare.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_V-W.html#Virginia.
- ^ ”Skolans historia, Sverige (UTF-8)”. http://www.algonet.se/~hogman/skolhistoria.htm.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_F-K.html#Mississippi.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_S-U.html#Texas.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Northwest.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Manitoba.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Vatican.html.
- ^ ”National Weather Service - 8 november 1870”. http://www.crh.noaa.gov/dtx/november_8th_1870.php.
- ^ ”Bräutigams”. http://www.brautigams.se/index.php?pageId=5.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1870.
