Philadelphia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Filadelfia.
Koordinater: 39°57′N 75°10′V / 39.950°N 75.167°V / 39.950; -75.167
Philadelphia
Stad
Philadelphias skyline.
Philadelphias skyline.
Flag of Philadelphia, Pennsylvania.svg
Flagga
Land  USA
Delstat Pennsylvania
County Philadelphia County
Höjdläge 12 m ö.h.
Koordinater 39°57′N 75°10′V / 39.950°N 75.167°V / 39.950; -75.167
Area 349,6 km²
 - land 326,144 km²
 - vatten 19,6 km²
Folkmängd 1 447 395 (2008)
 - tätort 5 325 000
 - storstadsområde 5 838 471
Befolkningstäthet 4 140,1 invånare/km²
Grundad 1682
Datum 27 oktober
Borgmästare Michael Nutter
Webbplats: http://www.phila.gov

Philadelphia är en stad i östra USA. Det är den folkrikaste orten i delstaten Pennsylvania. Antalet invånare var 1 517 550 år 2001. Staden grundades 1682 och hade under ett skede större politisk och kulturell betydelse än Boston och New York. Till de främsta sevärdheterna i staden räknas historiska byggnader och miljöer kopplade till USA:s tillblivelse: bland annat Independence Hall och Liberty Bell och även den svenska kyrkan Gloria Dei (Old Swedes'), stadens äldsta kyrka. Symfoniorkestern Philadelphia Orchestra är en av Big Five, "de fem stora" orkestrarna, i USA. Staden har även utmärkta universitet och högskolor.

Orten kallas populärt för Philly. En del av det sammanhängande storstadsområdet, "Stor-Philadelphia", ligger i delstaten New Jersey, se Camden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Till platsen där dagens Philadelphia ligger anlände svenska, nederländska och brittiska kolonisatörer på 1600-talet. Den första svenska expeditionen till Nordamerika nådde fram till Delawarefloden våren 1638. På den västra flodbanken etablerades en svensk handelsplats och bosättning. Kolonin Nya Sverige omfattade dagens Philadelphia. Det svenska inflytandet bröts på 1650-talet då nederländska kolonister tog kontrollen över området. 1663-1664 erövrades området slutligen av engelsmän.

Ortnamnet är sammansatt av två led, bägge grekiska, dels philos kärlek eller vänskap, dels adelphos bror. Den engelske kväkaren William Penn räknas som Philadelphias grundläggare. Penn kom till området 1682 efter en uppgörelse med kung Karl II. Kronan kompenserade Penn för en penningskuld med landområdet som döptes till Pennsylvania efter Penn. Formellt fick Philadelphia stadsrättigheter 1701.

Penn vinnlade sig om goda kontakter med ursprungsbefolkningen. Han slöt avtal med Lenni Lenaperna vid Shackamaxon. Penn avsåg att skapa en småstad efter engelsk modell. Stadens vägar anlades i rutmönster. Bostadshus och industrier skulle spridas och mellan dem skulle trädgårdar och fruktodlingar anläggas. Invånarna skulle garanteras möjlighet till fri religionsutövning. Staden växte fort liksom dess betydelse för handeln.

En viktig person i stadens utveckling var Benjamin Franklin. Denne bosatte sig i Philadelphia 1726. Där startade han ett tryckeri som bland annat tryckte The Pennsylvania Gazette. 1727 grundade han diskussionsklubben "The Junto" sedermera känd under namnet The American Philosophical Society. Franklin startade i Philadelphia såväl Amerikas första offentliga bibliotek som det första offentliga sjukhuset.

1710 hade Philadelphia vuxit till koloniernas största stad. Stadens politiska betydelse ökade under 1700-talet. I Philadelphia församlades den första amerikanska kongressen. Det var i Philadelphia som oavhängighetsförklaringen undertecknades den 4 juli 1776. Under kriget hade Kontinentalkongressen, koloniernas högsta politiska instans, sitt säte i staden. Ett antal slag under kriget kom att utkämpas i eller i närheten av staden. USA:s författning undertecknades i Philadelphia 1787. Staden var under 1780- och 90-talen USA:s huvudstad fram till år 1800Washington D.C. övertog rollen.

Under 1800-talet växte stadens industrier. Särskilt betydelsefulla var textilindustrierna. 1876 stod Philadelphia värd för Världsutställningen.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns många skolor i Philadelphia, både publika och privata. Philadelphias skoldistrikt är det åttonde största i USA. Philadelphia är även en av landets största universitetsstäder, med över 80 högskolor och universitet i hela regionen. De tre främsta är University of Pennsylvania, Drexel University och Temple University.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Philadelphia har haft en roll i utvecklingen av amerikansk popmusik. Under 1970-talet blev staden centrum för Philadelphia soul som skulle influera discomusiken. 1985 hölls den amerikanska halvan av välgörenhetsgalan Live Aid i staden. 2005 upprepades detta med konsertserien Live 8 som bland annat besökte staden.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Philadelphia trafikeras av Amtrak. Tågförbindelser finns till bland annat Washington, D.C. och New York.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafiken i och runt omkring Philadelphia sköts av SEPTA, som kör tunnelbana, spårvagn, buss och pendeltåg.

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

I Philadelphia finns två tunnelbanelinjer, blå och orange. Dessa går regelbundet med hög turtäthet från kl 05:00 till ca 00:30, däremellan går det bussar hela natten.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Philadelphia[redigera | redigera wikitext]

Kevin Bacon, Bennett D. Hill, Noam Chomsky, Bill Cosby, Vinnie Paz, Richard Gere, Billie Holiday, Grace Kelly, Bam Margera och Will Smith är födda i Philadelphia.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]