Permafrost

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Områden på norra halvklotet med permafrost.

Permafrost är ett geologisk fenomen, när vattnet i marken är fruset (tjäle) året runt. Det översta marklagret, det aktiva lagret på ca 1 meter (extremer på några decimeter upp till 14 meter förekommer) bestående av torv, kan tina på sommaren. Det är inte ovanligt att tjälen kan gå ner till ett par hundra meters djup, där jordens vulkaniska värme tar överhanden. Permafrost förekommer på de nordligaste och sydligaste breddgraderna, det vill säga nära Syd- och Nordpolen, i första hand i Kanada, Alaska och Ryssland. Permanent frost i marken kan förekomma på höga altituder, så kallad alpin permafrost. Ordet permafrost betyder ordagrant ständig (tjäle).

Permafrost definieras som ett tillstånd då temperaturen i marken inte kommer upp över noll grader under minst två år i rad. Ovanpå det permafrusna lagret finns ett aktivt lager som töar om våren och sommaren, och där växer det träd och andra växter i sydliga områden

Permafrost innebär en utmaning när man ska bygga hus. Uppvärmningen av huset kan få permafrosten att tina under huset så att huset skjunker. Man brukar lösa det genom att bygga huset på pelare (antingen så att luften når under huset, eller på pelare som når ner till stabil permafrost, runt 15 m ned), eller genom att lägga ett tjockt stabilt stenlager som isolerar huset nedåt. När man ska ha vattenledningar brukar de läggas ovan marken, för att de kan töa upp permafrosten annars och för att det är svårt att gräva i frosten.

Externa länkar [redigera]


Wikimedia Commons logotyp
Wikimedia Commons har media som rör Permafrost.