Kebnekaise

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikgruppen Kebnekajse, även stavad Kebnekaise, se Kebnekajse (musikgrupp).
Koordinater: 67°54′00″N 18°31′00″Ö / 67.90000°N 18.51667°Ö / 67.90000; 18.51667
Kebnekaise
Berg
Vy över Kebnekaise från Tarfaladalen.
Vy över Kebnekaise från Tarfaladalen.
Land  Sverige
Region Lappland
Kommun Kiruna
Bergskedja Skanderna
Läge Lappland, Sverige
 - höjdläge 2 104¹ m ö.h.
 - primärfaktor 1 750 m
 - koordinater 67°54′00″N 18°31′00″Ö / 67.90000°N 18.51667°Ö / 67.90000; 18.51667
Bestegs först Charles Rabot
Pehr Abrahamsson
Hans Monsen
 - datum 22 augusti 1883
Lättaste rutt Västra leden alternativt Durlings led
Kebnekaises läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Kebnekaises läge i Norrbottens län.
¹Toppglaciärens höjd i augusti, medel över 10 år 2000-2009.[1]

Kebnekaise, enligt äldre stavning även Kebnekajse (av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp), på nordsamiska Giebmegáisi, modernare, av svenskan påverkad form, Giebnegáisi)[2], är Sveriges högsta berg och utgörs av ett bergsmassiv i Kiruna kommun i Lappland. Kebnekaise har två toppar, Sydtoppen och Nordtoppen, varav Sydtoppen är den högsta. Den mättes 2014-08-27 till 2097,5 meter över havet, vilket är 70 cm högre än nordtoppen.[3] Området runt Kebnekaise har länge varit bebott av nomadiserande samer. År 1989 föreslog Naturvårdsverket att Kebnekaisemassivet borde bilda en ny svensk nationalpark.[4]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Kebnekaise kommer ursprungligen av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp).

Kebnekaise är det svenska namnet på fjällmassivet, och är det ursprungliga samiska namnet på det närliggande fjället Tolpagorni; Kebnekaise har inte någon kittelformad topp, som det nordsamiska namnet Giebmegáisi antyder, medan Tolpagorni har just det.[2] Antagligen på grund av missförstånd mellan lantmätare och samer sammanblandades namnen och Sveriges två högsta toppar kom tillsammans att kallas Kebnekaise. Vad dagens Kebnekaise ursprungligen hette på samiska råder det osäkerhet kring.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bestigning av Kebnekaise. Fotografi av Ernst Herrmann från första hälften av 1900-talet.

Kebnekaisemassivet avskiljs från omgivande terräng genom de tre stora dalgångarna Ladtjovagge, Tjäktjavagge och Vistasvagge. Dessa gör att massivet bildar ett triangulärt område.

Kebnekaise har Sveriges två högsta toppar: Nord- och Sydtoppen.

Berget har ytterligare en topp norr om Nordtoppen, Kebnepakte (Giebmebákti). Mellan Kebnepakte och Nordtoppen finns en bergsrygg benämnd Halspasset. Österut från Sydtoppen leder en längre bergsrygg som kallas Kebnetjåkka (Giebmečohkka). Söder om Sydtoppen finns två mindre toppar, Vierramvare (Vierranvárri) och Tolpagorni (Duolbagorni). Mellan Tuolpagorni och Kebnetjåkka rinner Kittelbäcken (Giebmejohka).

Sydtoppen.

I direkt anslutning till berget ligger fyra större glaciärer; Rabots glaciär (i nordväst), Isfallsglaciären (i öster), Storglaciären (i öster) samt Björlings glaciär (i söder). Kebnekaisemassivet i stort har Sveriges högsta glaciärtäthet; mer än fyrtio glaciärer ligger samlade inom ett relativt litet område. De flesta stora glaciärerna är så kallade dalglaciärer. Sydtoppen är Sveriges enda toppglaciär.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Nedanför berget ligger Kebnekaise fjällstation, varifrån toppturer med guide utgår. Sydtoppen kan bestigas av normalt fjällvana personer utan specialkunskaper via västra leden från fjällstationen, vilket är en något längre väg än östra leden som används av de guidade turerna. Här ingår glaciärpassage och enklare klättermoment. En annan ofta använd färdväg är Durlings led som går till Sydtoppen från Kungsleden via Singi och den så kallade Kaffedalen.

På sydsidan finns kring 1 800-metersnivån två obemannade toppstugor som är öppna året om, likaså Sveriges högst belägna torrdass.

Nordtoppen, som kan komma att bli den högsta i framtiden, är svårare att bestiga. [3] Nordtoppen kräver klätterutrustning och kunskap om klättring för en säker bestigning. Även hit finns möjlighet till guidade turer från fjällstationen.

Rekordet att snabbt bestiga Sydtoppen från fjällstationen och ta sig tillbaka har Jerker Lysell, 1:59:16 slaget den 5 augusti 2014.[5] Den näst snabbaste tiden har Emelie Forsberg, 2:00:40 slaget den 7 juli 2014.[6]

Höjd[redigera | redigera wikitext]

Sydtoppen utgörs av en glaciär, och höjden ändras därför ständigt med glaciärens tillväxt och avsmältning. De senaste årtiondena har den visat en generellt nedåtgående trend. Sommaren 2007 mätte den 2103 meter över havet enligt Tarfala Vetenskapliga Station, och 2014 års mätning visar på ytterligare en liten sänkning till 2097,5 meter.[3] Lantmäteriets fjällkarta anger medelhöjden under 10 år (2000-2009) för toppglaciären mätt i augusti som är 2106 meter.[1] Efter den varma sommaren 2013 gjordes en mätning som gav resultatet 2099 meter, 3 meter under 2012 års siffra.

Den högsta punkten i Sverige på fast mark är Kebnekaises kala nordtopp, 2097 m ö.h., vilken kan bli den högsta punkten överhuvudtaget om trenden för Sydtoppen står sig, eftersom berget under Sydtoppen endast är 2060 meter[3] högt. Nordtoppen har tidigare varit klädd av en glaciär och höjden uppmättes sommaren år 1922 till 2 135 meter över havet.[7] Sydtoppen var då 2123 meter hög.[7]


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Urval av fjälltoppar i Kebnekaisemassivet[redigera | redigera wikitext]

  • Bálgástakčorru
  • Čeakčahjälmen
  • Čievrračohkka
  • Drakryggen
  • Duolbanjunječohkka
  • Gármásbakti
  • Gaskkasbákti
  • Gaskkasnjunji
  • Kaskasatjåkka (Gaskkasčohkka)
  • Kebnepakte (Giebmebákti)
  • Kebnetjåkka (Giebmečohkka)
  • Kuopertjåkka (Guobirčohkka)
  • Kåkittjårro (Govggečorru)
  • Nallo (Njállu)
  • Nipals (Nijbáš)
  • Pyramiden
  • Påssustjåkka (Bossosčohkka)
  • Singitjåkka (Siŋŋičohkka)
  • Tarfalatjårro (Dárfalčorru)
  • Tjäktjatjåkka (Čeakčačohkka)
  • Tolpagorni (Duolbagorni)
  • Vierramvare (Vierranvárri)

Herculesolyckan[redigera | redigera wikitext]

Den 15 mars 2012 kraschade ett norskt militärt Hercules-plan in i Kebnekaise. Efter intensivt sökande hittades ett stort antal vrakdelar längs Kebnekaises nordsluttning, på Rabots glaciär och Storglaciären.[8][9][10]

Konsert på sydtoppen[redigera | redigera wikitext]

Den 13 juni 2013 genomfördes den första konserten på Kebnekaises sydtopp. Akribi från Göteborg genomförde en konsert med full utrustning för att uppmärksamma problemet med mödradödlighet i världen. [11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Kebnekaise smälter”. Lantmäteriet. 2009-12-11. http://www.inarchive.com/page/2011-10-02/http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_NewsPage.aspx?id=16017. Läst 30 maj 2010. 
  2. ^ [a b] Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 164
  3. ^ [a b c d] Jenny Kallin (13 augusti 2010). ””Det kommer att bli betydligt svårare och farligare att ta sig upp på Sveriges högsta berg””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/det-kommer-att-bli-betydligt-svarare-och-farligare-att-ta-sig-upp-pa-sveriges-hogsta-berg-1.1153167. Läst 13 augusti 2010. 
  4. ^ Nationalparksplan för Sverige, Naturvårdsverket 1989
  5. ^ Världsrekordet på Kebnekaise
  6. ^ Emelie Forsberg 2 hours 40 seconds to Kebnekaise
  7. ^ [a b] Abrahamsson (1987), s. 114
  8. ^ Kroppsdelar funna vid haveriplatsen Svenska Dagbladet 17 mars 2012
  9. ^ Kroppsdelar funna vid haveriplatsen – sökandet avbryts Dagens nyheter 17 mars 2012
  10. ^ Her ble Hercules-flyet knust Dagbladet 17 mars 2012
  11. ^ Akribi spelar på Sveriges högsta berg Aftonbladet 14 juni 2013

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Abrahamsson, Tore (1987). Detta är Kebnekaise: vandringar, dagturer, bestigningar, klätterturer. Stockholm: Bonnier. Libris 7247083. ISBN 91-34-50910-0 
  • Neregård, Fredrik (2011). Fjällvandra längs Kungsleden: en komplett guide till sträckan Abisko - Kebnekaise - Vakkotavare. Stockholm: Calazo. Libris 12165273. ISBN 978-91-978180-6-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]