Petalit
Petalit | |
Petalit från Minas Gerais, Brasilien (storlek 3x4 cm). | |
Kategori | Fyllosilikat |
---|---|
Strunz klassificering | 09.EF.05 |
Kemisk formel | LiAlSi4O10 |
Färg | Färglös, grå, gul, rosa till vit |
Bildningsmiljö | Monoprismatiska |
Förekomstsätt | Tabellprimatiska kristaller och kolonnmassor |
Kristallstruktur | Monokliniskt |
Tvillingbildning | Vanlig på {001}, lamellär |
Spaltning | Perfekt på {001}, dålig på {201} med 38,5 ° vinkel mellan de två |
Brott | Subconchoidal |
Hållbarhet | Spröd |
Hårdhet (Mohs) | 6-6,5 |
Glans | Glaskropp, pärlglans på klyvning |
Ljusbrytning | nα = 1,504, nβ = 1,510, nγ = 1,516 |
Dubbelbrytning | δ=0,012 |
Transparens | Transparent till genomskinlig |
Streckfärg | Färglös |
Densitet | 2,4 |
Smältpunkt | 1 350 °C |
Smältbarhet | 5 |
Löslighet | Olöslig |
Petalit är ett mineral med sammansättningen LiAlSi4O10 som upptäcktes år 1800 av brasilianaren José Bonifacio de Andrada e Silva i prov från en pegmatit i Utö järnmalmsgruva i Stockholms södra skärgård. Mineralet analyserades 1817 av J. A. Arfwedson som därvid upptäckte grundämnet litium.
Egenskaper
Färgen hos petalit kan variera mellan färglöst och ljusrött Hårdheten är 6-6,5 på Mohs' skala.
Namnet petalit kommer från ett grekiskt ord "petalon" för blad eftersom mineralet spaltar lätt i en riktning.
Förekomst
Pelalit förekommer i litiumbärande pegmatiter tillsammans med spodumen, lepidolit och turmalin.
Kommersiellt brytvärda fyndigheter av petalit finns nära Kalgoorlie, Western Australia, Aracuai, Minas Gerais, Brasilien, Karibib, Namibia, Manitoba, Kanada och Bikita, Zimbabwe.
Användning
Petalit är industriellt viktig som malm för framställning av litium. Den har också använts som råvara för keramiska glasyrer.
Klara och fina exemplar av kristaller kan slipas till ädelsten.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1978