Johan August Arfwedson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan A. Arfwedson.

Johan August Arfwedson, född 4 januari 1792Skagerholms bruk i Finnerödja socken i Skaraborgs län, död 28 oktober 1841Hedensö, var en svensk kemist som är mest känd för sin upptäckt av grundämnet litium.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johan August Arfwedson tillhörde en framstående borgarsläkt från Stockholm. Hans gren var dock verksam inom bruksindustrin, så även fadern Jacob Arfwedsson. Modern Anna Elisabeth Holterman var dotter till Martin Holterman och släkt med Niclas Sahlgren.

Efter studier vid Uppsala universitet avlade Arfwedson bergsexamen 1812 och fick anställning som kanslist i Bergskollegium. Där ägnade han sig under Jöns Jacob Berzelius' ledning och i sitt privata laboratorium med mycken iver åt kemiska forskningar och upptäckte 1817, vid analys av prover av mineralet petalit från Utö järngruvor, oxiden till ett förut okänt grundämne, litium. Litium visade sig vara en alkalimetall och fick på Berzelius' förslag namnet lithion, "av sten". För sin upptäckt blev Arfwedson redan under sin livstid berömd.

Efter en 18181819, delvis i sällskap med Berzelius, företagen resa i England, Frankrike och Tyskland invaldes han av franska vetenskapsakademien till korresponderande ledamot.

Arfwedson författade flera värdefulla avhandlingar, dels av kemiskt, dels av mineralanalytiskt innehåll, vilka finns införda i Vetenskapsakademiens handlingar samt i de av Hisinger, Berzelius m.fl. utgivna Afhandlingar i fysik, kemi och mineralogi. Sedan Arfwedson genom arv kommit i besittning av en betydande förmögenhet i form av bl.a. Skagersholms och Brunnsbergs bruk, tillbringade han de sista 20 åren av sitt liv på sin inköpta egendom Hedensö i Södermanland med tillhörande Näshulta bruk, där han inrättade ett kemiskt laboratorium. Till följd av vidlyftiga ekonomiska bestyr snart tvungen att åsidosätta sina vetenskapliga forskningar, följde han dock alltjämt med intresse vetenskapens framsteg och stod fortfarande i livlig brevväxling med Berzelius. Efter Arfwedson har det grönländska mineralet "arfvedsonit" blivit uppkallat.

Ledamot av Vetenskapsakademien 1821.

Arfwedson var gift med Sara Sophia von Ehrenheim.

Källor[redigera | redigera wikitext]