Petrus Broms (1693-1749)

Från Wikipedia
Petrus Broms
Född27 november 1693[1]
Linköpings församling[1], Sverige
Död8 oktober 1749[1] (55 år)
Östra Ryds församling[1], Sverige
BegravdÖstra Ryds kyrka[1]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Greifswalds universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kollega, Linköpings trivialskola (1732–1734)[1]
Kyrkoherde, Gistads församling (1734–1745)[1]
Kontraktsprost, Skärkinds kontrakt (1744–1749)[1]
Kyrkoherde, Östra Ryds församling (1745–1749)[1]
FöräldrarPetrus Broms[1]
Helena Pontin[1]
Redigera Wikidata

Petrus Broms, född 27 november 1693 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 8 oktober 1749 i Östra Ryds församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Petrus Broms föddes 1693 i Linköpings församling. Han var son till andre teologie lektorn Petrus Broms och Helena Pontin. Broms studerade i Linköping och blev höstterminen 1714 student vid Uppsala universitet. Han blev 1731 student vid Greifswalds universitet och 1732 kollega vid Linköpings trivialskola. Den 29 april 1734 prästvigdes Broms och blev 13 september 1734 kyrkoherde i Gistads församling. Han blev 1744 kontraktsprost i Skärkinds kontrakt och 30 maj 1744 kyrkoherde i Östra Ryds församling, tillträdde 1745. Broms predikade vid prästmötet 1748. Han avled 1749 i Östra Ryds församling och begravdes 26 oktober samma år i Östra Ryds kyrka av prosten David Evensson i Norrköping.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Broms gifte sig 18 maj 1735 med Birgitta Elisabeth Bangelius (1708–1775). Bangelius var änka efter kyrkoherden S. Lundmark i Gistads församling. Elisabeth Bangelius var dotter till kyrkoherden i Gistads församling. De fick tillsammans barnen Helena Broms (1736–1774) som var gift med löjtnanten Henric Christian Brandkula, Catharina Broms (1739–1739), Petrus Broms (1741–1757) och Elisabeth Broms (1743–1784) som var gift med löjtnanten Carl Hadorph.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1748 – Prästemöts-Prädikning hållen vti Linköpings Domkyrko wid 1748 års prästemöte then 6 Septembr. öfwer Texten Eph. 4: 11, 12, 13.[2]
  • 1748 – Om Prädiko-Embetets Inrättning och förrättning, Linköping.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 67-72, läst: 9 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 67-72. Libris 41149