Östergötlands län
- För andra betydelser av Östergötland och Östergötlands län, se Östergötland (olika betydelser).
| Östergötlands län | ||
| Län | ||
 Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
|
||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landskap | Östergötland, Närke, Småland och Södermanland |
|
| Residensstad | Linköping | |
| Area | Rankad 11:e | |
| - Totalt | 10 562 km² | |
| Folkmängd | Rankad 4:e | |
| - Totalt | 434 552 (2013-03-31)[1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 41,1 invånare/km² | |
| Inrättat | 1634? | |
| Landsting | Östergötlands läns landsting | |
| Landshövding | Elisabeth Nilsson | |
| Länsbokstav | E | |
| Länskod | 05 | |
 |
||
Östergötlands län är ett av Sveriges län, beläget i landets sydöstra del. Länets residensstad är Linköping. Östergötlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Innehåll |
Historia[redigera]
Östergötlands län skapades 1634.
Länsvapnet[redigera]
Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.
Vapnet, som senast fastställdes 1972, är identiskt med landskapsvapnet. De obetydliga delar av angränsande landskap som ingår i länet har inte ansetts motivera någon särskiljning.
Geografi[redigera]
Länet omfattar landskapet Östergötland och mindre delar av angränsande landskap. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I skärgården, med cirka 6 300 öar, sträcker sig tre djupa vikar in i länet: Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken. Linköping och Norrköping är landets sjunde respektive tionde största tätorter med ett inbördes avstånd på drygt 40 km. Kommunernas invånarantal kommer på femte respektive åttonde plats i Sverige och utgör tillsammans landets fjärde största storstadsregion. Tillsammans marknadsför sig kommunerna som East Sweden[2].
Demografi[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Östergötlands län 1940–2012 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1940 | 316 754 | |||
| 1945 | 332 933 | |||
| 1950 | 347 996 | |||
| 1955 | 355 344 | |||
| 1960 | 357 785 | |||
| 1965 | 366 072 | |||
| 1970 | 382 675 | |||
| 1975 | 387 088 | |||
| 1980 | 392 789 | |||
| 1985 | 393 585 | |||
| 1990 | 403 011 | |||
| 1995 | 416 443 | |||
| 2000 | 411 345 | |||
| 2005 | 416 303 | |||
| 2010 | 429 642 | |||
| 2012 | 433 784 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och SCB - Folkmängden inom administrativa områden 1910-1961.
|
||||
Tätorter[redigera]
De största tätorterna i länet enligt SCB 2010:
| # | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Linköping | 104 232 |
| 2 | Norrköping | 87 247 |
| 3 | Motala | 29 823 |
| 4 | Finspång | 12 440 |
| 5 | Mjölby | 12 245 |
Residensstaden är i fet stil
Se även[redigera]
- Östnytt - Regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Östergötlands län
- Historiska domsagor i Östergötlands län
- Lista över sekundära länsvägar i Östergötlands län
- Östgötatrafiken
- Östgötapendeln
- East Sweden
Referenser[redigera]
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. 13 maj 2013. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ http://www.fjarde.se/
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Östergötlands län
- Länsstyrelsen i Östergötlands län
- Östsvenska turistrådets besöksportal
- Regionförbundet Östsam
|
|||||||||||
|
|||||||||||
