Petrus Trysén
| Petrus Trysén | |
| Född | 22 januari 1689[1] Löts församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 mars 1771[1] (82 år) Borgs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Adjunkt, Borgs församling (1724–1725)[1] Komminister, Löts församling (1725–1735)[1] Kyrkoherde, Borgs församling (1735–1771)[1] Kontraktsprost, Norrköpings kontrakt (1750–1771)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Trysén, född 22 januari 1689 i Löts församling, Östergötlands län, död 25 mars 1771 i Borgs församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Trysén föddes 1689 i Löts församling och döptes 30 januari. Han var son till komministern därstädes. Trysén studerade i Norrköping och Linköping. Han blev 1712 student vid Uppsala universitet och avlade 5 juni 1722 magisterexamen. Trysén prästvigdes 12 augusti 1724 till adjunkt i Borgs församling och blev 1725 komminister i Löts församling. År 1735 blev han kyrkoherde i Borgs församling och år 1750 kontraktsprost i Norrköpings kontrakt (Memmings härad). Trysén avled 1771 i Borgs församling och begravdes 4 april samma år.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Trysén gifte sig 6 juli 1727 med Helena Torstensson (1703–1769). Hon var dotter till handlanden Lars Torstensson och Maria Gelsén i Norrköping. De fick tillsammans barnen Lars Trysén (1728–1784), Nicolaus Trysén (1730–1731), Margareta Trysén (1732–1795) som var gift med rådmannen Olof Scherling i Norrköping, prästen Petrus Trysén, Maria Trysén (1735–1766) och komministern Olof Trysén i Slaka församling.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1719 – De virtute intentionis, Uppsala.[2]
- 1721 – De ara Consi subterranea, Uppsala.[2]
- 1739 – Medarbetare i tredje delen af R. Broocmans Huushålds-Book, Norrköping.[2]
- 1746 – Catechismologia Erotematico-Cryptica, Linköping.[2]
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- 1738 – Tanke-Almanach av Henric Jacob Sivers, Linköping.[2]
- 1738 – Om den svenska marmorn av Henric Jacob Sivers, Norrköping.[2]
- 1744 – Gudi helgade harpa av Henric Jacob Sivers, Lund.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 337, läst: 4 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 337. Libris 41149