Plenum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om plenum som mötestekniskt begrepp. För plenum som musikaliskt begrepp, se Plenum (musik).

Plenum har från latinets plenus (full, hel) en generell betydelse av något, t ex ett medium som fullständigt utfyller en scen.

I alldagligt språkbruk numera används plenum nästan uteslutande om ett sammanträde där alla berörda deltar. Ett exempel på detta är riksdagens och andra offentliga organs plena (pluralis av plenum), plenar- eller plenisammanträden, där alla riksdagsledamöter har möjlighet att delta. Mötet hålls då i plenisalen. Vid riksdagen hålls ju även andra sammanträden till exempel i utskott.

Ett annat exempel är när Högsta domstolen enligt 3 kap 6 § rättegångsbalken (nya lydelsen) eller Högsta förvaltningsdomstolen vid överläggning finner att rättsgrundsats avviker från tidigare antagen rättsgrundsats.[1] I sådant fall kan domstolen i sin helhet avgöra frågan, vilket betecknas "in pleno". Målet kallas sedan "Plenimål". Se till exempel RÅ 1996 ref. 37.

Plenum plenorum[redigera | redigera wikitext]

Under den svenska, senare också den finska ståndsriksdagen kallades de sammankomster, då samtliga ständer möttes inför konungen, för plenum plenorum ('plenorum' är genitiv plural). Plenum plenorum hölls då riksdagen öppnades, för att fatta vissa gemensamma beslut samt för att motta meddelanden från konungen. Vid riksdagar i Stockholm hölls plenum plenorum vanligen i RikssalenStockholms slott. Även under den svenska tvåkammarriksdagen möttes kamrarna gemensamt i Rikssalen för Riksdagens högtidliga öppnande.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1942:740#K3P6