Pontiacs krig

Från Wikipedia
Pontiacs krig
Del av Indiankrigen

Fort och drabbningar under Pontiacs krig
Ägde rum 1763-1764
Plats Stora sjöarna i Nordamerika
Stridande
Kungariket Storbritannien Storbritannien Ottawa
Ojibwa
Potawatomis
Huron
Miami
Wea
Kickapoo
Mascouten
Piankeshaw
Delaware
Shawnee
Wendat
Mingo
Seneca
Befälhavare och ledare
Jeffrey Amherst
Henri Bouquet
Thomas Gage
Pontiac
Guyasuta

Pontiacs krig ägde rum 1763-1764, efter att Kanada och Mellanvästern avträtts av Frankrike till Storbritannien, som ett resultat av Fransk-indianska kriget.

Krigsorsaker

Kriget påbörjades av ett nätverk av nordamerikanska ursprungsbefolkningar i Mellanvästern vilka var missnöjda med den brittiska politiken efter kriget. Målet var att driva bort de brittiska trupperna och de amerikanska bosättarna från området. Kriget är uppkallat efter, Pontiac, en militär ledare bland Odaawaa.

Resultat

Kriget började i maj 1763 när den indianska befolkningen anföll ett antal brittiska fort och amerikanska bosättningar. Åtta fort förstördes och hundratals bosättare blev dödade eller tillfångatagna; många flydde också från området. Stridigheterna upphörde när brittiska arméexpeditioner trängt in landet 1764, något som ledde till förhandlingar vilka varade i två år. Indianerna misslyckades med att driva iväg bosättarna, men upproret medförde att den brittiska regeringens indianpolitik förändrades vilket dock i sin tur var en av anledningarna till att det amerikanska frihetskriget bröt ut.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pontiac's War, 28 november 2012.