Projekt 1248 Moskit

Från Wikipedia
Projekt 1248 Moskit
Allmänt
TypFlodpatrullbåt
DesignZelenodolsk
VarvSretensk
OperatörerRysslands kustbevakning
FöreProjekt 1208 Slepen
UnderklasserProjekt 12481
Byggda1978 – 1991
I tjänst1979 –
Fartyg tillhörande klassenSe fartyg i klassen
Färdigställda23
Aktiva15
Utrangerade8
Tekniska data
Deplacement213,7 ton
Längd38,9 meter
Bredd6,1 meter
Djupgående1,22 meter
Plåttjocklek för8 mm
Plåttjocklek midskepps35 mm
Plåttjocklek akter20 mm
Framdrift
FramdriftDieselmotor
Huvudmaskin3 × M-401B
Maskinstyrka3 300 hk
Hjälpmaskin200 kW dieselgenerator
Prestanda
Maxfart17,5 knop
Räckvidd500 NM
Aktionstid7 dygn
Lastförmåga
Besättning21 man
Beväpning
Bestyckning2 × 140 mm A-223 Sneg raketer
Huvudartilleri1 × 100 mm D-10T2S
Sekundärartilleri1 × 30 mm AGS-17
2 × 12,7 mm NSV
Luftvärnsartilleri1 × 30 mm AK-306
Robotar9K32 Strela-2
SensorerMius eller Liman navigationsradar

Projekt 1248 Moskit (ryska: Проекта 1248 «Москит», även kallad Vosh-klass) är en fartygsklass om 23 stycken flodpatrullbåtar som byggdes i Sovjetunionen för dåvarande Sovjetunionens gränstrupper. Fartygen liknar de större patrullbåtarna i Projekt 1208 Slepen och är med sitt stridsvagnstorn på fördäck relativt tungt beväpnade.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första fartyget i klassen, PSKR-300, sjösattes 1979 och följdes av ungefär två per år fram till 1991 då produktionen upphörde. Fartygen var tillverkade för Sovjetunionens gränstrupper men 1990 togs de sex nyaste fartygen ur tjänst, moderniserades och tilldelades i stället Stillahavsflottan där de betecknades som artillerifartyg (ryska: артиллерийские катер). Dessa fartyg utgör underklassen ”Projekt 12481”. Fartygen återfördes till Rysslands kustbevakning i november 1994.

År 2003 togs de dem äldsta fartygen i klassen ur tjänst och avrustades. Övriga fartyg fick namn i stället för sina tidigare PSKR-beteckningar. Ytterligare tre fartyg avfördes 2018. De kvarvarande tjänstgör i 12:e, 13:e eller 14:e gränspatrullbrigaderna i Blagovesjtjensk, Komsomolsk-na-Amure respektive Chabarovsk där de patrullerar floden Amur och gränsen mot mellan Ryssland och Kina.

Beväpning[redigera | redigera wikitext]

Fartygens huvudbeväpning utgörs av tornen från skrotade T-55 stridsvagnar. Tornen är bestyckade med en 100 mm D10-kanon och en koaxialt monterad 7,62 mm PKT-kulspruta. Övrig beväpning utgörs av två stycken 140 mm Sneg-raketer, en 30 mm AGS-17 granatspruta och två tunga 12,7 mm NSV-kulsprutor i dubbelmontage. Luftvärnet består av Strela-robotar och en AK-306 vilket är en lättare och mindre avancerad variant av den AK-630 som finns på de flesta ryska krigsfartyg.

Fartyg i klassen[redigera | redigera wikitext]

Namn Sjösatt Tagen i tjänst Nytt namn 2003 Anmärkning
PSKR-300 1979 Avförd 2003
PSKR-301 1980 Avförd 2003
PSKR-302 1980 Avförd 2003
PSKR-303 1981 Avförd 2003
PSKR-304 1981 Avförd 2003
PSKR-305 1982
PSKR-306 4 september 1982 Vichr
PSKR-307 1983 Sjtorm
PSKR-308 1983
PSKR-309 1984 Groza
PSKR-310 1984 60 Let Pogranitjnych Vojsk
PSKR-311 1985 Avförd 2017
PSKR-312 12 oktober 1985 Sjkval Avförd 2016
PSKR-313 1986 Chabarovsk
PSKR-314 11 juli 1986 30 oktober 1986 Tajfun
PSKR-315 15 augusti 1987 Avförd 2017
PSKR-316 22 oktober 1987
PSKR-317 maj 1988 5 augusti 1988 Blagovesjtjensk AK-440 från 1990 till 1994
PSKR-318 maj 1988 20 oktober 1988 Smertj AK-459 från 1990 till 1994
PSKR-319 23 augusti 1989 AK-467 från 1990 till 1994
PSKR-320 30 oktober 1989 Uragan AK-469 från 1990 till 1994
PSKR-321 28 september 1990 AK-313 från 1990 till 1994
PSKR-322 28 oktober 1991 Vasilij Pojarkov AK-320 från 1990 till 1994

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Пограничные сторожевые корабли проекта 1248, 20 juni 2022.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]