Ränteavdrag
Ränteavdrag ingår i rätten att dra av kapitalförluster från skatten. I Sverige kan ränteutgifter för privatpersoner kvittas inte bara mot ränteintäkter utan även mot inkomst av arbete. Ett sådant ränteavdrag gör det möjligt för en låntagare att låna större belopp än vad som annars vore möjligt genom att sänka kostnaden för att låna pengar. Fördelen med detta är att mindre bemedlade hushåll kan bo bra och att det förmodas stimulera bostadsbyggande. Nackdelen är att det driver upp bostadspriserna, ökar utlåningen till improduktiva allokeringar och ökar risken vid kriser.
I olika länder [redigera]
I Sverige görs avdragen från räntan, mot skatteinbetalningar. Vid en viss nivå minskar andelen som går att dra av. Ränteavdragen blev en stridsfråga i Riksdagsvalet i Sverige 1979 och i den allmänna debatten 2011.[1][2] Men ränteavdrag förekommer även i företagssektorn,[3] något staten sökt begränsa.[4]
I Finland görs ränteavdragen från kapitalinkomsterna och på ränteunderskott får underskottsgottgörelse göras till ett visst belopp.[5] Förslag har lagts för att förändra situationen.[6]
Liknande avdrag finns även i Belgien, Irland, USA, Nederländerna och Schweiz.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ ”Jojo-banta inte ränteavdragen”. Expressen. 2011-01-06. http://www.expressen.se/ledare/1.2280203/110106-jojo-banta-inte-ranteavdragen.
- ^ Inkomsten.se: Räntereduktion (Ränteavdrag)
- ^ KPMG: Skatteverkets promemoria om ränteavdrag i företagssektorn
- ^ KPMG: Ränteavdrag i företagssektorn
- ^ Börsstiftelsen. Placerarens skatteguide 2008
- ^ YLE Nyheter. Ränteavdraget slopas i färskt skatteförslag