Raffaele Garofalo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Raffaele Garofalo, född 1852 i Neapel, död 1934, var en italiensk kriminalist.

Garofalo inträdde tidigt i domarkåren och gjorde sig alltmer känd genom uppsatser och större arbeten rörande den italienska kriminallagstiftningen och föreläsningar i sociologi. Senare var han president i appellationsdomstolen i Neapel. Garofalo räknas jämte Enrico Ferri och Cesare Lombroso som grundläggare av den så kallade italienska kriminalistskolan.

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Criminologia (1885) översatt till franska, spanska och portugisiska
  • Riparazione alle vittime del delitto (1887)
  • La superstizione socialista (andra upplagan 1895)
  • Riforma della procedura penale in Italia: progetto di un nuovo codice (i samarbete med Luigi Carelli, 1889)

Källor[redigera | redigera wikitext]