1934

Från Wikipedia

1934 - MCMXXXIV 75 år sedan
År 1931 | 1932 | 1933 1934 1935 | 1936 | 1937
Årtionde 1910-talet | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1934
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1932-1936
Finland 1934
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: T.M. Kivimäki 1932-1936
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	90 – 91
Buddhistisk kalender	2478
Judisk kalender	5694 – 5695
Muslimsk kalender	1352 – 1353
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1312 – 1313
Sakakalendern (Indien)	1856 – 1857
Thailändsk solkalender	2477

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari - Det amerikanska fängelset Alcatraz blir federalt.
• 15 januari - En jordbävning med styrkan 8,1 skakar gränstrakterna mellan Nepal och Indien. Cirka 11 000 människor omkommer.
• 26 januari - En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.
• 4 februari - Den svenska Högerns ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen.
• 9 februari - Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.
• 23 februari - Leopold III blir belgisk kung.
• 8 mars - Prins Sigvard Bernadotte gifter sig med tyskan Erica Patzek mot kungens (Gustaf V) vilja och mister sin prinstitel.
• 3 april - Köpenhamns första S-tågslinje invigs
• 20 mars - Heinrich Himmler blir chef för all polisverksamhet i Tyska riket..
• 15 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om sterilisering av sinnessjuka eller sinnesslöa "som på grund härav sakna förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärden".
• 16 maj
  • Konstnären Evert Lundquist har debututställning på Konstnärshuset i Stockholm.
  • Den svenska regeringens hjälpprogram för jordbruket godkänns av riksdagen.
• 28 maj - Femlingarna Dionne föds i Callender i Ontario i Kanada.
• 30 maj - Den svenska riksdagen beslutar om arbetslöshetsförsäkring där staten bidrar till fackföreningarnas arbetslöshetskassor.
• 9 juni - Den amerikanske seriefiguren Kalle Anka debuterar i kortfilmen The Wise Little Hen.
• 11 juni - Den svenska riksdagen antar en plan för arbetslöshetens bekämpande.
• 14 juni - Max Baer slår världsmästaren i tungviktsboxning Primo Carnera på teknisk knockout i elfte ronden.
• 17 juni - Enligt ny statistik var födelsetalet för 1933 det lägsta som någonsin registrerats i Sverige och det lägsta i Europa.
• 30 juni - Ernst Röhm och andra ledande personer inom nazisternas stormtrupper SA samt bl.a f.d. rikskanslern general Kurt von Schlesiger mördas under de långa knivarnas natt.
• 1 juli - En ny svensk vägtrafikstadga, som ger polisen rätt att hindra en berusad förare att fortsätta sin färd, träder i kraft.
• 8 juli - De första proven för Simborgarmärket, som ska göra svenskarna simkunniga, avläggs. 19.000 personer gör provet första veckan.
• 25 juli – Österrikes premiärminister Engelbert Dollfuß mördas av nazister.
• 2 augusti
  • Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider. På en dryg månad har Hitler blivit av med sina två mest potentiella motståndare (se 30/6)
  • Försvarsminister Werner von Blomberg låter den tyska försvarsmakten svära trohetsed till Adolf Hitler som person.
• 5 augusti - Folkpartiet bildas genom sammanslagning av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti.
• 15 augusti - Sigurd Walléns film Anderssonskans Kalle har premiär. I rollerna ses Thor Modéen, Hjördis Petterson och Julia Cæsar.
• 19 augusti - En folkomröstning i Tyska riket godkänner förslaget att förena ämbetena som rikspresident och rikskansler i en person - Adolf Hitler - som därigenom blir tyskarnas Führer.
• 19 september - Sovjetunionen ansluter sig till Nationernas förbund.
• 2 oktober - Kommunistledaren Karl Kilbom startar Folket i bild som den svenska arbetarrörelsens motvikt till den kolorerade veckopressen.
• 9 oktober - Jugoslaviens kung Alexander och den franske utrikesministern Louis Barthou dödas vid ett attentat i Marseille utfört av makedonska VMRO och kroatiska Ustasja.
• 20 oktober - Privatägda AB Tipstjänst, som får monopol på fotbollstips i Sverige, börjar sin verksamhet.
• 27 oktober - Cirka 100 000 kinesiska kommunister börjar under ledning av Mao Zedong den så kallade Långa marschen
• 30 oktober - Stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson åker fast.
• 10 november - En grupp svenska officerare anställs av den etiopiske kejsaren Haile Selassie som militära rådgivare.
• 5 december - Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommer och vållar långvarig debatt om befolkningsutvecklingen i Sverige.
• 16 december - Ett svenskt kompani om 261 man uppsätts vid Svea livgarde i Stockholm, för att skickas att övervaka folkomröstningen i Saarområdet.
• 20 december - Det svenska kompaniet avreser från Stockholm.
• 22 december - Det svenska kompaniet anländer till Saarbrücken i Saar, som fredsbevarande NF-styrka.
• 29 december - Pär Lagerkvists ursinnigt antinazistiska pjäs Bödeln har premiär på Vasateatern i Stockholm med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning, medan den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.

[redigera] Okänt datum

• Axel Pehrsson-Bramstorp väljs till ny ledare för Bondeförbundet efter Olof Olsson.
• Den svenska riksdagen antar en lag om sju dagars varsel vid arbetskonflikter.
• Den svenska nationalekonomen Bertil Ohlin ger ut Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet, påverkad av keynsianismen.
• Det av Karl Kilbom ledda Sveriges Kommunistiska Parti ombildas till Socialistiska partiet då partiet förenas med socialdemokratiska utbrytare från Göteborgsregionen. Partiet blir med tiden mer och mer nazistiskt och dess tidning Folkets dagblad får stöd från det nazistiska Tyskland.
• Svensk Sjuksköterskeförening ombildas till fackförening.
• Ett kreditavtal med Sovjetunionen fälls av den svenska riksdagens majoritet, men Sverige stöder Sovjets inträde i NF.
• Göteborgs stadsteater invigs.
• Den nya svenska banklagen förbjuder beviljandet av krediter till vissa typer av kredittagare.
• Den svenska industrin passerar jordbruket i antal sysselsatta.
• De svenska beredskapsarbetena når en topp med 40.000 sysselsatta.
• Sveagruvan, den sista svenska kolgruvan på Spetsbergen, säljs till Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S för en miljon kronor.
• Det svenska samfundet Manhem bildas med C. E. Carlberg som ledare och finansiär. Antisemitismen är en viktig del av samfundet.
• Lagerbriträdet Oskar Andersson från Göteborg uppfinner den elektriska ljusstaken.
• På Säfstaholms slott i Vingåker i Sverige startar ett skolhem för elever med utvecklingsstörning.

[redigera] Födda

• 5 januari - Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996-2004.
• 7 januari - Tassos Papadopoulos, cypriotisk politiker, president 2003-.
• 8 januari
  • Georg Riedel, svensk jazzmusiker och kompositör.
  • Jacques Anquetil, fransk professionell cyklist.
• 10 januari - Leonard Boswell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 11 januari - Sven Wollter, svensk skådespelare.
• 12 januari - Ulf Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
• 22 januari
  • Ann-Marie Adamsson, svensk skådespelare.
  • Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
  • Pia Rydwall, svensk skådespelare.
• 31 januari - Suzanne Dansereau, svensk TV-producent.
• 1 februari - Marina Kondratieva, rysk ballerina.
• 2 februari - Bosse Larsson, svensk TV-programledare.
• 5 februari - Henry Louis Aaron, amerikansk basebollspelare.
• 6 februari - Vern Ehlers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.
• 7 februari - Edward Fenech Adami, maltesisk politiker, president 2004-.
• 11 februari - Mary Quant, brittisk modeskapare.
• 16 februari
  • Peter Dahl, svensk konstnär.
  • Marlene Hagge, amerikansk golfspelare.
• 17 februari
  • Alan Bates, brittisk skådespelare.
  • Barry Humphries, australisk skådespelare och underhållare, skapare av Dame Edna.
  • Bengt Nilsson, svensk idrottsman, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1954.
• 18 februari - Paco Rabanne, fransk modeskapare.
• 19 februari - Hugo Álvarez, argentinsk-svensk regissör och skådespelare.
• 22 februari
  • Ray Bremser, amerikansk poet.
  • Birgit Nordin, svensk operasångare (sopran).
• 23 februari - Morgan Andersson, svensk skådespelare.
• 24 februari
  • Emelie Lagergren, svensk skådespelare.
  • George Ryan, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1999-2003.
• 27 februari - Ralph Nader, amerikansk advokat och politiker.
• 2 mars - Hans Erik Engqvist, svensk författare.
• 3 mars - Hans Hollein, österrikisk arkitekt.
• 5 mars - James B. Sikking, amerikansk skådespelare.
• 7 mars - Dennis Dahlsten, svensk skådespelare.
• 9 mars - Jurij Gagarin, rysk kosmonaut.
• 14 mars
  • Gene Cernan, amerikansk astronaut.
  • Dionigi Tettamanzi, italiensk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan, ärkebiskop av Milano.
• 15 mars - Minoru Takeyama, japansk arkitekt och författare.
• 22 mars - Orrin Hatch, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat.
• 25 mars - Johnny Burnette, amerikansk rockabillymusiker.
• 26 mars - Alan Arkin, amerikansk skådespelare.
• 30 mars - Rolf Rämgård, svensk längdskidåkare och politiker.
• 31 mars
  • Shirley Jones, amerikansk skådespelare.
  • Weine Renliden, svensk musiker.
• 3 april - Jane Goodall, brittisk primatolog, etolog och antropolog.
• 5 april - Roman Herzog, tysk politiker (CDU), förbundspresident 1994-1997.
• 8 april - Kisho Kurokawa, japansk arkitekt.
• 10 april
  • David Halberstam, amerikansk journalist och författare.
  • Dethwelson Lapang, indisk politiker, chefsminister i Meghalaya.
  • Jan Nygren, svensk skådespelare.
  • Catrin Westerlund, svensk skådespelare.
• 13 april - Hilde Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
• 16 april - Ram Naik, indisk politiker.
• 24 april - Shirley MacLaine, amerikansk skådespelare, sångare, dansare och artist.
• 1 maj - Laura Betti, italiensk filmskådespelare.
• 2 maj
  • Olle Adolphson, svensk kompositör och trubadur.
  • Karin Wegeståhl, svensk socialdemokratisk riksdagsledamot.
• 7 maj - Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor.
• 8 maj - Lena Madsén, svensk skådespelare och mannekäng.
• 21 maj - Bengt Samuelsson, svensk forskare i medicinsk kemi, professor emeritus, nobelpristagare i medicin 1982.
• 23 maj - Robert Moog (Bob Moog), amerikansk synth-pionjär.
• 27 maj - Harriet Forssell, svensk jazzsångare och skådespelare.
• 28 maj - Dionne, kanadensiska femlingar.
• 30 maj - Aleksej Leonov, rysk kosmonaut, första rymdpromenaden.
• 31 maj - Karl-Erik Welin, svensk tonsättare.
• 1 juni - Pat Boone, amerikansk sångare och skådespelare
• 4 juni - Carl Fredrik Reuterswärd, svensk konstnär.
• 6 juni - Albert II av Belgien
• 9 juni - Anders Thunborg, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1983-1985 och FN-ambassadör 1983-1985.
• 11 juni
  • Henri de Laborde de Monpezat, prins av Danmark, gift med drottning Margrethe II.
  • Staffan Westerberg, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 23 juni - Virbhadra Singh, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh.
• 1 juli
  • Claude Berri, fransk regissör.
  • Jamie Farr, amerikansk skådespelare.
  • Ilselill Larsen, dansk skådespelare.
  • Jean Marsh, brittisk skådespelare.
  • Sydney Pollack, amerikansk filmproducent, regissör och skådespelare.
• 6 juli - Ulf Schenkmanis, svensk radio- och TV-programledare.
• 11 juli - Giorgio Armani, italiensk modeskapare.
• 13 juli
  • Aleksej Jelisejev, rysk kosmonaut.
  • Wole Soyinka, nigeriansk dramatiker och författare.
• 16 juli - Donald M. Payne, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989-.
• 21 juli - Edolphus Towns, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983-.
• 29 juli
  • Albert Speer Jr., tysk arkitekt och stadsplanerare.
  • Katarina Taikon, svensk författare.
• 2 augusti - Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut.
• 3 augusti - Jonas Savimbi, angolansk politiker.
• 6 augusti - Sir Christian Bonington, engelsk bergsbestigare.
• 7 augusti - Inga Sarri, svensk skådespelare.
• 16 augusti
  • Anna Sjödahl, svensk konstnär.
  • Diana Wynne Jones, brittisk författare.
• 18 augusti - Carin Mannheimer, svensk regissör, manusförfattare och författare.
• 19 augusti - David Durenberger, amerikansk republikansk politiker, senator 1978-1995.
• 22 augusti - Norman Schwarzkopf, amerikansk general, befälhavare över USAs styrkor under Gulfkriget 1991.
• 29 augusti - David Pryor, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 september - Baudoin I, kung av Belgien.
• 12 september - Shri Shanta Kumar, indisk politiker, två gånger chefsminister i Himachal Pradesh.
• 13 september - Pierre Fränckel, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterchef.
• 14 september - Kate Millett, amerikansk författare och feminist.
• 15 september - Fob James, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1979-1983 och 1995-1999.
• 16 september - George Chakiris, amerikansk skådespelare.
• 19 september - Brian Epstein, britt, The Beatles manager.
• 20 september - Sophia Loren, italiensk skådespelare.
• 21 september - Leonard Cohen, kanadensisk musiker och författare.
• 22 september - Ornella Vanoni, italiensk sångerska.
• 23 september
  • P.O. Enquist, svensk författare, regissör och dramatiker.
  • Gino Paoli, italiensk sångare och låtskrivare.
• 26 september - Geoffrey Grey, brittisk kompositör och dirigent
• 27 september
  • Wilford Brimley, amerikansk skådespelare.
  • Ib Glindemann, dansk kompositör och orkesterledare.
• 28 september - Brigitte Bardot, fransk skådespelare.
• 5 oktober - Angelo Buono, Jr., amerikansk seriemördare.
• 6 oktober - Jan Blomberg, svensk skådespelare, känd berättarröst.
• 7 oktober - Ulrike Meinhof, västtysk terrorist.
• 12 oktober - Thomas Lee Judge, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Montana 1973-1981.
• 13 oktober
  • Nana Mouskouri, grekisk sångare.
  • Jack Colvin, amerikansk skådespelare.
• 14 oktober - Kerstin Tidelius, svensk skådespelare.
• 18 oktober - Åke Cato, svensk manusförfattare och underhållare i press och TV.
• 19 oktober - Yakubu Gowon, president i Nigeria 1966-1975.
• 20 oktober - Michiko, japansk kejsarinnna.
• 21 oktober - Jerry Lewis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-.
• 31 oktober
  • Donya Feuer, amerikansk svensk koreograf, dansare, manusförfattare och regissör.
  • Fillie Lyckow, svensk skådespelare.
  • Prinsessan Margaretha, kung Carl XVI Gustafs syster, svensk prinsessa, gift Ambler.
• 2 november - Ken Rosewall, australisk tennisspelare.
• 7 november - Jan Allan, svensk kompositör och musiker (trumpet).
• 9 november
  • Ingvar Carlsson, svensk statsminister 1986-1991 och 1994-1996.
  • Carl Sagan, amerikansk astronom och författare.
• 11 november - Heinz Hopf, svensk skådespelare.
• 12 november - Charles Manson, amerikansk mördare.
• 13 november - Garry Marshall, amerikansk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmproducent.
• 14 november - Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
• 15 november - Viola Sundberg, svensk skådespelare.
• 16 november - Carl-Åke Eriksson, svensk skådespelare.
• 22 november - Östen Warnerbring, svensk sångare.
• 23 november
  • Lew Hoad, australisk tennisspelare.
  • Robert Towne, amerikansk manusförfattare.
• 24 november
  • Sven-Bertil Taube, svensk sångare och skådespelare.
  • Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
• 29 november - Nicéphore Soglo, före detta president i Benin.
• 30 november - Björn Gustafson, svensk skådespelare.
• 2 december - Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.
• 3 december - Viktor Gorbatko, rysk kosmonaut.
• 4 december - Victor French, amerikansk skådespelare.
• 5 december - Ingvar Hirdwall, svensk skådespelare.
• 12 december
  • Hilla Limann, president i Ghana 1979-1981.
  • Miguel de la Madrid, president i Mexiko 1982-1988.
• 18 december - Boris Volynov, rysk kosmonaut.
• 19 december - Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
• 24 december
  • Eva Deckner, svensk dansare och skådespelare.
  • Stjepan Mesic, kroatisk politiker, president 2000-.
• 26 december - Richard Swinburne, brittisk filosof.
• 27 december - Larissa Latynina, sovjetrysk gymnast med arton OS-medaljer varav nio guld.
• 30 december - Del Shannon, amerikansk sångare,kompostör,gitarrist.
• okänt datum - Lansana Conté, president i Guinea.

[redigera] Avlidna

• 10 januari - Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, dömd för att ha anlagt riksdagshusbranden i Berlin 1933 (giljotinerad i Leipzig).
• 21 januari - John Liander, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
• 29 januari - Fritz Haber, tysk kemist, nobelpristagare.
• 23 februari - Edward Elgar, brittisk kompositör.
• 27 mars - Carrie E. Breck, amerikansk sångförfattare.
• 5 april - Jiro Sato, japansk tennisspelare.
• 6 april - Jonas Gifting, svensk militär, korpral.
• 11 april - John Collier, brittisk målare.
• 16 april - John J. Blaine, amerikansk republikansk politiker.
• 3 maj - Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
• 23 maj
  • Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.
  • Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
• 30 maj - Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
• 2 juni - James Rolph, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 27:e guvernör.
• 11 juni - Lev Vygotsky, vitrysk pedagog och filosof.
• 23 juni - Mathias Taube, svensk konstnär och skådespelare.
• 30 juni
  • Kurt von Schleicher, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
  • Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker (mördad).
  • Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker (mördad).
• 1 juli - Ernst Röhm, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
• 2 juli - Henry Hollis Horton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927-1933.
• 4 juli – Marie Curie, polsk-fransk fysiker, tvåfaldig nobelpristagare.
• 6 juli - Franklin MacVeagh, amerikansk bankman och politiker, USA:s finansminister 1909-1913.
• 22 juli - John Dillinger, amerikansk gangster.
• 25 juli - Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932-1934, mördad.
• 26 juli - William F. Kirby, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1916-1921.
• 2 augusti - Paul von Hindenburg, fältmarskalk och tysk president.
• 19 augusti - Henry T. Rainey, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
• 23 augusti - Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
• 30 september - John K. Shields, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1913-1925.
• 2 oktober - Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
• 9 oktober
  • Alexander I, kung av Jugoslavien 1921-1934, mördad.
  • Louis Barthou, fransk politiker, mördad.
  • Vlado Chernozemski, bulgarisk revolutionär, attentatsman.
• 17 oktober - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
• 8 november - Carlos Chagas, brasiliansk läkare.
• 18 november - Pietro Gasparri, italiensk kardinal.
• 1 december - Sergej Kirov, sovjetisk politiker (mördad).

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Inget pris utdelades
• Kemi - Harold Clayton Urey, USA
• Medicin
  • George H. Whipple, USA
  • George R. Minot, USA
  • William P. Murphy, USA
• Litteratur - Luigi Pirandello, Italien
• Fred - Arthur Henderson, Storbritannien