Regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karttecknet för ett infanteriregemente, de tre strecken ovanför rektangeln anger att det är ett regemente. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor.
En bataljon från regementet The Duke of Wellington's Regiment

Regemente är en militär administrativ enhet. I Sverige är regementet en fredstida utbildningsenhet samt den högsta organisationsnivån inom ett truppslag. Regementet är också en viktig traditionsbärare inom de flesta arméer.

Under Karl XII:s tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man, kavalleriregementets till 8 kompanier och 1 000 man. På grund av 1634 års riksdagsbeslut fick svenska armén 1636 en fast indelning i regementen med nyssnämnda styrka. Vid slagordningens uppgörande fäste man ännu föga avseende vid regementsindelningen. Först på 1700-talet blev detta vanligt. - Infanteriregementet utgjordes i början av 1900-talet i de flesta arméer av 3 bataljoner. Artilleriregementet motsvarade i allmänhet en infanteridivision (fördelning) och räknade 6-12 batterier (Utdrag ur Nordisk Familjebok).

Sveriges regementen[redigera | redigera wikitext]

Ursprunget till dagens regementen är sammanslagningar av de fänikor och fanor som Gustav Vasa en gång i tiden satte upp. På 1610-talet och 1620-talet skapades storregementen eller landsregementen. Ett sådant kunde innehålla flera landskap. På 1620-talet började man skapa rena landskapsregementen såsom vi känner dem idag. Under andra halvan av 1900-talet skulle de svenska regementena sätta upp 1-2 brigader var i händelse av krig. Sedan år 2000 har brigaderna utgått ur krigsorganisationen och ersatts av insatsbataljoner. Efter 1990-talets nedskärningar finns så få regementen kvar att man kan hävda att 1610-talets storregementen kommer åter.

Typer av regementen:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]