Landskap i Sverige
Sverige har 25 landskap vars ursprung går tillbaka till forntiden. Ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna landskapslagar och landsting. Landskapen grupperas i tre landsdelar, Götaland, Svealand och Norrland.
Som förvaltningsenheter har landskapen i Sverige ersatts av indelningen i län genom regeringsformen 1634 och landskapen saknar sedan dess politisk eller administrativ betydelse. Sådana uppgifter sköts av län och landsting.
Innehåll |
Nutida betydelse [redigera]
De svenska landskapen saknar idag all form av politisk betydelse men används fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i, det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygd. Stockholm och Göteborg, som delas av landskapsgränser, är områden där landskapsidentifikationen är svag.
Det finns även många exempel på att invånarna i ett landskap använder sig av just landskapet för att stärka sin egen kulturella identitet. Inom turistnäringen används ofta landskapen i marknadsföringsyfte. De flesta idrottsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer (Västerbotten/Norrbotten/Stockholm/Göteborg). Svenska runstenar och föremål i Statens historiska museums samlingar grupperas efter landskap. Sveriges Radio P4 har lokala kanaler för tolv av landskapen. I tio av Uppsalas studentnationer samlas studenter från 13 landskap.
Monarken ger landets prinsar och prinsessor hertigtitlar över ett eller flera landskap. Att vara föremål för dessa titlar, som saknar all praktisk betydelse, är landskapens sista offentliga funktion. Denna tradition går tillbaka till vasatiden då Sveriges landskap tilldelades vapen och gavs rang som antingen hertigdömen eller grevskap. Denna indelning bestod fram till den 18 januari 1884, då samtliga Sveriges landskap fick tillåtelse att använda hertigkrona över sina vapensköldar.
Sentida ändringar av indelningen [redigera]
Landskapens gränser betraktas sedan 1634 av Lantmäteriet som i princip oföränderliga. Ändå har vissa senare ändringar, inte minst under 1800-talet, fastnat på kartorna över landskapsgränser. I Norrbotten har man kommit att betrakta sig som ett eget landskap efter delningen av Västerbottens län 1810. Som ett indirekt erkännande kan det tolkas då Norrbotten 1995 tilldelades ett eget landskapsvapen av riksheraldikern.[1] Innan dess betraktades Norrbotten officiellt som en del av Västerbottens landskap, detta eftersom landskapsindelningen hann bli föråldrad innan Västerbotten delades upp i Västerbottens och Norrbottens län.
Sveriges landskap [redigera]
Vatten är ej medräknat i arean.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ Vapen för landskapet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län, 7 april 1995
- ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 21 november 2012.
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
