Risken Finns

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Risken Finns var en musikduo som bildades i Lund 1971 av Gunnar Danielsson och Lars "Ferne" Fernebring. Duon var en del av den svenska proggrörelsen och utmärkte sig för sin speciella satiriska humor.

Knuff[redigera | redigera wikitext]

Risken Finns debuterade i nystartade TV-programmet Knuff i TV 2[1], där de medverkade i fyra program som sändes våren 1972. Då hade de ännu inte uppträtt live. På Smålands nation i Lund prövade de fram och utvecklade sin scenkonst och bodde båda i närliggande studenthuset Parentesen. Gruppen medverkade sedan på samlingsskivan Låtar från Knuff (1972). I samband med TV-programmen fick Roger Wallis på MNW upp ögonen för den nyskapande duon, som med tiden knöts till detta skivbolag. Efter ett genombrott på Folkets Hus i Stockholm i november 1973 spelade Sveriges Radios producent Lennart Wretlind in ett radioprogram med duon där de berättade om sin väg till proggmusiken.[2]

Cabaret Fredagsbarnen[redigera | redigera wikitext]

Hösten 1972 uppträdde duon första gången offentligt på "Cabaret Fredagsbarnen" i Malmö, en kabaré som drevs av poeten Lasse Söderberg, dåvarande jazzmusikerna Jacques Werup, Rolf Sersam och Frans Sjöström samt trubaduren Lennart Brummer. I Fernes studentrum "Parentesen B: 211" inleddes Risken Finns historia och där spelades deras allra första TV-program in.[3]

Den 30 juni 1973 påbörjade Risken Finns inspelningarna av sin första LP[4], som kom att heta Risken Finns. Roger Wallis instrumenterade och arrangerade skivinspelningen där bland annat bluesgitarristen Roffe Wikström gör ett solo i "Risken Bloos". Strax före jul 1973 kom Risken Finns första LP-skiva (MNW 41P). [3][5][6][7]

Risken Finna var en kontroversiell duo som både bombhotades, fälldes i radionämnden och blev utskällda då den så kallade klagomuren i TV blev nerringd på grund av deras provokationer.[8] Risken Finns förekom dessutom flitigt i radio och TV.[3] I ungdomsprogrammet Festplatsen där Mikael Ramel och Bengt Dahlén var programledare blev Risken Finns husband. Programmet sändes samtidigt i TV2 och riksradions P3 och bland medverkande artister fanns bland andra Cornelis Vreeswijk och Loudon Wainwright III. De fem programmen började sändas den 2 juli 1974 i TV2 samt i riksradions P3 den 5 juli 1973.

På parkett[redigera | redigera wikitext]

Den 27 april 1974 slog Risken Finns igenom i Lasse Holmkvists program På parkett, dåtidens populäraste TV-program med tittarsiffror uppemot 4 miljoner. Där spelade Risken Finns två låtar - dels sin stora hit Du känner väl mej, samt den då kontroversiella "Örestadsvisan" om konsekvenserna ifall man byggde en bro över Öresund.[7] Mer TV och radio blev det sommaren samma år då de var husband i TV-programmet Festplatsen, som sändes både i TV 2 och i riksradions P3.[9][10]

Risken Finns erhöll flera bidrag från Kulturrådet[11] och turnerade över hela landet.[12] I slutet av juli 1975 kom deras andra och sista LP Hästgryta.[13]

Bandets upplösning[redigera | redigera wikitext]

I januari 1976 upplöstes Risken Finns och Lars Fernebring och Gunnar Danielsson gick skilda vägar. Fernebring gav år 1978 ut sin första solo-LP "Ferne",[14] som följdes av "Clown på allvar" 1981.[15][16][17][18] samt LP:n "Snapphanar" år 1982.[19],[20] År 2003 gav Lars Fernebring ut en skiva med tolv egna Bob Dylan-tolkningar "Inte ens ett farväl",(Lipcd002)[21][22][23][24][25] samt år 2006 CD:n "Musik för frånskilda".[26][27] I oktober 2013 kom hans andra CD med egna tolkningar till svenska av Bob Dylans låtar, "Ödets Nyckfullhet" (Rootsy i Malmö). Gunnar Danielsson har också fortsatt med såväl skivor som egna konserter och har många sånger på Youtube.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Medverkan på samlingsalbum (urval)

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sneum, Jan; Bennetzen Jørgen, Wivall Per, Budtz Palle (1993). Bonniers rocklexikon: från rock'n'roll till rap : [mer än 1400 biografier]. Stockholm: Bonnier Alba. sid. 477. Libris 7247314. ISBN 91-34-51223-3 
  2. ^ Lahger, Håkan (2002). Proggen: musikrörelsens uppgång och fall. Stockholm: Atlas. sid. 125. Libris 8741204. ISBN 91-7389-100-2 
  3. ^ [a b c] Eriksson, Bengt; Gerdin Mia, Wermelin Stefan (2006). 99 proggplattor. Stockholm: Alfabeta. sid. 142. Libris 10114214. ISBN 91-501-0631-7 
  4. ^ Artikel i tidskriften Hennes, nr 53-54, 1974
  5. ^ Aftonbladet, 5 nov, 1973 "Två röster och en gitarr..",
  6. ^ Ny Musik nr 2, 1974, "Roligt och elakt".,
  7. ^ [a b] Dackekuriren no 2, 1974 "Risken Finns inre monolog"
  8. ^ Dagens Nyheter, 17/10 1975, "Radionämnden prickar inslag i ungdomsradion"
  9. ^ Sydsvenska Dagbladet 28/6 1974, "Risken Finns blir husband i TV-serie"
  10. ^ Göteborgstidningen(GT)18/2 1974, "Risken Finns - det roligaste som hänt svenska popmusiken"
  11. ^ Aftonbladet 23/6 1975, "Gör show om allt som söver ner folk"
  12. ^ Aftonbladet, 11/8 1975, "Risken Finns - galna, roliga och bra!"
  13. ^ Göteborgsposten, 31/7 1975, "Risken Finns med ny LP från Majorna"
  14. ^ DN 2/3 1979, "Ferne funderar"
  15. ^ Svenska Dagbladet, 9/4 1980, "Fler Ferne behövs"
  16. ^ Hallandsposten, 5/4 1980, "Fernes texter av högsta klass"
  17. ^ DN,24/7 1980, "Visclown ovan taken"
  18. ^ DN, 3/4 1980, "Skeptisk socialist"
  19. ^ Sydsvenskan, 11/9 1982, "Titta runt husknuten"
  20. ^ Sydsvenskan 23/8 1981, "Tar musikaliskt grepp på snapphanarnas kamp"
  21. ^ Sydsvenskan, 25/4 2003, "Fernebring tar risken"
  22. ^ Folket, 9/5 2003 ,"En dylantolkning med närvaro och känsla"
  23. ^ Smålänningen, "Ferne - en fena på Dylan"
  24. ^ Kvällsposten 25/7 2003, "Ferne hyllar mångsidigheternas Dylan
  25. ^ Sydsvenskan 19/9 2004, "Dylanrock med Ferne"
  26. ^ Sydöstran, 6/10 2006, "Ferne tillbaka med skiva som skiljer sig från mängden"
  27. ^ Blekinge Läns Tidning, 25/10 2006, "Ferne brinner för att berätta"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]