Romerska senaten
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Den romerska senaten bestod ursprungligen av huvudmännen, patres, för de patriciska familjerna, vilka lär ha insatts av Romulus och Remus, för att utgöra ett hundramannaråd (latin centumviri) åt kungen i viktiga angelägenheter.
Om senaten under Roms kungatid vet man mycket litet. Vid romerska republikens införande år 509 f.Kr. bestod den av 300 medlemmar (senatorer), bland vilka man skilde på patres maiorum gentium, senatorer av de ursprungliga patriciska släkterna, och patres minorum gentium, senatorer av de patriciska (enligt andra plebejiska) släkter, som efteråt införlivats med den romerska staten; de senare nämns dock först år 401 f.Kr.
Den lagstiftande och dömande makten hade i äldre tider folkförsamlingen, Comitia.
Bilder
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
