Rygg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ryggen.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)
Ryggens skelett.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Rygg (latin: dorsum) är den delen av människans kropp som utgör dess baksida. Ryggen omfattar området nedifrån ryggradens (columna vertebralis) kaudala (nedre) spets i svansbenet (os coccygis), bäckenets (pelvis) och höftbenets (os coxae) laterala (yttre) och kraniella (övre) delar (crista iliacae) upp till nackens (collum) övergång i skallens bas (basis cranii). Till ryggen räknas alltså vanligen även nacken. Lateralt avgränsas ryggen av m. latissimus dorsi och i axlarna av m. trapezius.

Jämfört med många andra ryggradsdjur är människans bröstkorg (thorax) bred vilket hänger ihop med människans uppresta gång (bipedalism) och att armarna, genom nyckelbenens (clavicula) funktion, hänger på var sin sida lateralt om bröstkorgen.

Människans rygg utmärks av en ofta tydlig skillnad mellan könen (könsdimorfism). En maskulin rygg har breda axlar och smala höfter medan en feminin rygg har breda höfter och smala axlar. De individuella skillnaderna är dock mycket stora.

Ryggen brukar delas upp i flera kroppsregioner: Förutom halsen i en vertebral (regio vertebralis), en scapulär (regio scapularis) samt i ländryggen (regio lumbalis) och korsryggen (regio sacralis).

Skelett[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Ryggrad, bröstkorg.

Ryggen domineras av ryggraden (columna vertebralis). Från bröstkotorna (vertebrae thoracicae) utgår revbenen (costae) som bygger upp bröstkorgen (thorax).

Skulderbladen (scapula) ligger visserligen på ryggen men räknas till skuldergördeln (cingulum extremitatis superioris) som hör till den övre extremiteten. På samma vis räknas bäckenet (pelvis) till den nedre extremiteten.

Många av de bendelar som är palperbara i ryggen hör med andra ord funktionellt till andra delar av kroppen.

Muskler[redigera | redigera wikitext]

Ryggens djupa muskler

Ryggens djupa muskler.
Bild: Gray's Anatomy, 1918. (PD)
Ryggens ytliga muskler

Ryggens ytliga muskler.
Bild: Gray's Anatomy, 1918. (PD)
Ryggmuskler
M. erector spinae Mm. multifidi
M. spinalis Mm. suboccipitales
M. longissimus M. rectus capitis posterior major
M. iliocostalis M. rectus capitis posterior minor
M. transversospinalis M. obliquus capitis superior
M. semispinalis M. obliquus capitis inferior
M. multifidi M. splenius
Huvudartikel: Ryggens muskler

Till ryggens muskler räknas de muskler som stabiliserar och rör ryggraden. Dessa muskler kallas även ryggens djupa muskler och bildar två "pelare" som på var sin sida om ryggraden sträcker sig från korsbenet (os sacrum) upp till kraniets bas (basis cranii). I ländryggen utgör musklerna i princip en enda muskel som tillsammans håller ryggraden upprest och koordinerar dess rörelser. Uppåt delar sig musklerna allt mer för att uppe vid halsen med några grenar bidra till den övre nackledens (articulatio atlantooccipitalis) ventrodorsala rotation (nickning). De djupa musklerna hålls på plats av fascia thoracolumbalis.

Ryggens ytliga muskler hör både funktionellt och utvecklingsmässigt till den övre extremiteten och innerveras av andra nerver. Till de viktigaste ytliga ryggmusklerna räknas: m. trapezius, m. latissimus dorsi, m. rhomboideus minor, m. rhomboideus major, m. serratus posteriores superior, m. serratus posteriores inferior och m. levator scapulae.

Se vidare: Skuldergördelns muskler

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]