SIS Swedish Standards Institute

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
SIS Swedish Standards Institute
Några publikationer från SIS
Typ Ideell förening
Huvudkontor Stockholm, Sverige
Bransch Standard och standardisering
Antal anställda 160 (2013)1
Historia
Grundat 1922
Ekonomi
Omsättning 245miljoner kronor (2013)1
Övrigt
Webbplats www.sis.se
Fotnoter 1 Information från www.sis.se

SIS Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

SIS och dess medlemmar utarbetar standarder inom de flesta områden, till exempel bygg och anläggning, hälso- och sjukvård, konsumentprodukter, lednings-/managementsystem, material- och mekanteknik, miljö och säkerhet. De mest kända standarderna är ISO 9000 för kvalitetsledning och ISO 14000 för miljöledning.

SIS är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. SIS är medlem i det europeiska samarbetet CEN och i det globala samarbetet ISO.

Huvudman för standardiseringen i Sverige är Sveriges Standardiseringsförbund som också ansvarar för det officiella registret över svensk standard. De tre organisationerna som, var och en inom sitt område, fastställer svensk standard är SIS, SEK Svensk Elstandard och ITS.

SIS bildades 1922 som Svenska Industrins Standardiserings-kommission och det var Sveriges Industriförbund och Ingenjörsvetenskapsakademin som hade tagit initiativet. Den första svenska standarden utarbetades 1923. Frågan var i vilket format standarderna skulle tryckas, det blev A4 formatet. SIS har tidigare varit en akronym med flera betydelser. Bland annat Standardisering I Sverige och Svensk Industri Standard har förekommit vid olika tidpunkter i SIS historia. Sedan 2001 betyder SIS Swedish Standards Institute.

Ofta användes tidigare SIS-märket som symbol för att olika redskap och liknande uppfyllde svensk standard och var godkända att användas. Genom EU-inträdet skall Sverige nu till stora delar anpassa olika säkerhetskrav till en gemensam europeisk nivå, som ofta fastställs i EU-direktiv och EU-förordningar. Därmed ersätts SIS-märkning till stor del av CE-märkning.

En svensk standard är frivillig och blir tillämplig först när den åberopas till exempel i ett avtal mellan beställare och entreprenör. Ordet "skall" i standardtexter betyder alltså att detta är ett krav som skall uppfyllas, såvida man vill göra anspråk på att ha följt standarden.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källa: SS 91 42 31

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]