Sametinget (Norge)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norge

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Norge



Atlas
Politikportalen
 v  d  r 

För Sametinget i Kiruna, se Sametinget (Sverige), för Sametinget i Inari, se Sametinget (Finland), för Sametinget på Kolahalvön, se Sametinget (Ryssland)
Sametingets byggnad i Karasjok
Biblioteket
De tre sametingspresidenterna Sven-Roald Nystø, Aili Keskitalo och Ole Henrik Magga
Sametingets valkretsar:
  Nuortaguovllu válgabiire/Östra valkretsen
  Ávjovári válgabiire/Ávjovári valkrets
  Davveguovllu válgabiire/Norra valkretsen
  Gáiseguovllu válgabiire/Gáisi valkrets
  Viestarmera válggabijrra/Viesttarmeara válgabiire/Vesthavets valkrets
   Åarjel-Saepmie/Sydsamiska valkretsen
  Lulli-Norgga válgabiire/Sydnorges valkrets

Sametinget, på nordsamiska Sámediggi, är en folkvald församling för samer i Norge.

Sametinget är en politisk institution som ska stärka samernes politiska position. Det arbetar efter parlamentariska principer, innebärande att det sittande Sametingsrådet, under ledning av sametingspresidenten, baserar sitt arbete på majoritet för sina förslag vid omröstningar på tinget.

Sametingsbyggnaden och kansliet ligger i Karasjok i Finnmark.

Val[redigera | redigera wikitext]

Alla registrerade i Sametingets valmanslista är valbara och kan rösta i sametingsvalen, vilka hålls vid samma tillfällen som stortingsvalen, vart fjärde år.

Registrerade på valmanslistor:

  • 1989 5.505
  • 1997 8.665
  • 2001 9.921
  • 2005 12.538
  • 2009 13.890

Vid sametingsvalen 1989-2009 fanns 13 valkretsar och valdes in 39 ledamöter. Under valperioden 2005-09 fanns därutöver fyra utjämnningsmandat. Till sametingsvalet 2009 infördes en ny valordning, vilken gick ut på att antalet valkretsar minskades till sju och antalet ledamöter till 39, utan utjämningsmandat. Mandatfördelningen i valkretsarna baserades på antalet registrerade i valmanslistorna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

År 1978 beslöt Stortinget att dämma upp Alta-Kautokeinoälven och bygga ett vattenkraftverk. Dettea ledde till omfattande protester, aktioner och demonstrationer både från samer och från miljögrupper, den så kalladeAlta-konflikten. Samernas kamp mot kraftstationen och för sina rättigheter som ursprungsbefolkning fick stor uppmärksamhet både i Norge och utomlands. Regeringen tillsatte då Samerettsutvalget och Samekulturutvalget for att tillmötesgå samernas krav.

År 1984 lade Samerettsutvalget fram sin första delrapport, Om samenes rettstilling (NOU 23:1984), vilken lade grunden för Stortingets beslut i juni 1987 om den så kallade Sameloven, Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold och med denna upprättandet av Sametinget.

Det första sametingsvalet hölls hösten 1989 och det första sametinget öppnades den 9 oktober 1989 i Karasjok av H.M. Kong Olav V.Som första president valdes Ole Henrik Magga från Norske Samers Riksforbund.

Sametingets ledamöter efter 2009 års val[redigera | redigera wikitext]

Sametingspresidenter[redigera | redigera wikitext]

Kommittéer[redigera | redigera wikitext]

Sametinget har fyra fackkommittéer:

  • Kontroll- og konstitusjonskomiteen
  • Plan- og finanskomiteen
  • Oppvekst-, omsorgs- og utdanningskomiteen
  • Nærings- og kulturkomiteen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]