Samuel Presser
| Samuel Presser | |
| Född | 3 maj 1723 Linköping, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1783 (60 år) Linköping, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Guldsmed |
| Släktingar | Petrus Presser (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Samuel Presser, född 3 maj 1723 i Linköping,[1] död 18 december 1783 i Linköping,[2] han var guldsmed och silversmed i Linköping.[3] Han var bror till kyrkoherden Petrus Presser.
Den 25 maj 1759 köpte Samuel Presser gården nr 23 (efter cirka 1780 nr 35) i Sankt Kors kvarter, idag vid Storgatan 62, i Linköping, för 3.000 daler[4]. Huvudbyggnaden från gården flyttades 1953 till friluftsmuseet Gamla Linköping och kallas Handelsboden.[5][6]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Presser föddes 3 maj 1723 i Linköping. Han var son till färgaren Daniel Presser (1686-1734) och Maria Sandelia (1692-1764).[1]
1753 blev han gesäll hos guldsmeden Dahl på Sankt Kors kvarter 8 i Linköping.[7][8][9][10][11] Presser blev 1758 guldsmed och bodde hos brodern och gördelmakaren Sven Presser på Sankt Kors kvarter 25.[12] Han flyttade 1759 till Sankt Kors kvarter 23.[13][14][15][16][17][18][19][20]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Presser gifte sig mellan 1759 och 1760 med Hedvig Sophia Trivallia (1732-1799). Hon var dotter till komministern Hemming Trivallius och Anna Catharina Viridén i Vårdnäs.[21] De fick tillsammans barnen Daniel Hemming (1760-1762),[1] Petrus (född 1764),[2] Samuel Peter Presser (1767-1824),[2] Leonardus (född 1770)[2] och Anna Sophia (1774-1842).[2]
Verk[redigera | redigera wikitext]
- 1760 - Silverdopskål till Rystads kyrka.
- 1762 - Nattvardskärl till Hägerstads kyrka.
- 1779 - Silverdopskål till Hycklinge kyrka.
- Nattvardskärl för Mjölby kyrka[22]
Presser finns representerad vid bland annat Nordiska museet[23] i Stockholm.
Medarbetare[redigera | redigera wikitext]
- 1760-1761 - Jonas. Han var 1760 lärogosse hos Presser.[14][15]
- 1761 - Gabriel. Han var 1761 gesäll hos Presser.[15]
- 1762-1764 - Lom. Han var 1762 gesäll hos Presser.[16][17][18]
Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]
- Linköpings rådhusrätt och magistrat (E) FI:13 (1781-1784) Sida: 517-527
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:2 (1695-1763) Sida: 146, 492, 529
- ^ [a b c d e] Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:3 (1764-1804) Sida: 140, 154, 168, 199, 514
- ^ Samuel Presser på Svenska silverstämplar
- ^ Göran Tagesson, Dag Lindström, Mattias Hallgren och Hans Linderson (6 november 2020). Äldre trähus i Friluftsmuseet Gamla Linköping – En byggnadshistorisk undersökning.
- ^ E G Beckers handelsbod
- ^ Storgatan 62-64 i Linköping
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:9 (1753) Sida: 1183
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:10 (1754) Sida: 1130
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:11 (1755) Sida: 1219
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:12 (1756) Sida: 1097
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:13 (1757) Sida: 1029
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:14 (1758) Sida: 928
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:15 (1759) Sida: 1050
- ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:16 (1760) Sida: 998
- ^ [a b c] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:17 (1761) Sida: 1080
- ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:18 (1762) Sida: 961
- ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:19 (1763) Sida: 1029
- ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:20 (1764) Sida: 1230
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:21 (1765) Sida: 1459
- ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:22 (1766) Sida: 2098-2099
- ^ Vårdnäs (E) C:2 (1730-1780) Sida: 25
- ^ Mjölby kyrka
- ^ Nordiska museet