Sarariiman
Sarariiman (サラリーマン), en. salaried man, är en vanlig så kallad pseudoanglicism i japanska språket, som syftar på någon, vars inkomst är lönebaserad, särskilt de som arbetar i storföretagen. I Japan kallas sådana uttryck för wasei-eigo (和製英語), "hemmagjord engelska". Ordet används ofta av japanska storföretag och det är så utbrett i japansk manga, anime, böcker och tidskrifter att det gradvis kommit att godtas som beteckning på en japansk tjänsteman i engelsktalande länder. Sarariiman är därmed exempel på ett återlån till engelskan som salaryman.
Historik
Ordet sarariiman hade kommit i allmänt bruk i Japan efter 1930, även om kostymklädda löntagare med vit skjorta och slips var en relativt liten klick före regeringsbyråkratiernas och krigsindustrins snabba expansion före och under andra världskriget.[1] Termen omfattade inte alla anställda med lön, utan enbart tjänstemännen inom affärsföretagens stora kontor och regeringskanslierna.[2] Arbetare i mizu shōbai och övriga underhållningsindustrin (inklusive skådespelare och musiker) innefattades inte, även om deras inkomster kunde vara lönebaserade. Likaledes undantagna är läkare, ingenjörer, jurister, ekonomer, politiker, egenföretagare och företagsledare.
I tiden efter stillahavskriget ansågs det som en inkörsport till en stabil, medelklasslivsstil att bli en sarariiman inom affärsvärlden. I dagens värld ger termen associationer till långa arbetsdagar, liten prestige i hierarkierna och ingen huvudsaklig inkomstkälla annan än lön, till löneslaveri och karōshi.