Manga

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Karakteristisk mangafigur med stora ögon, liten och vass haka samt en näst intill avsaknad av näsa.
Karakteristisk mangafigur med stora ögon, liten och vass haka samt en näst intill avsaknad av näsa.

Manga (japanska:漫画?, Manga info) , ungefär "fria bilder", syftar på japanska tecknade serier eller tecknade serier i japansk stil.

Innehåll

[redigera] Ursprung

Ordet "manga" kan bokstavligen översättas till 'fria bilder' och myntades av träsnittskonstnären Katsushika Hokusai (1760-1849), för utgivningen av en bildsamling innehållande karikatyr-sketcher. Modern manga, med storögda varelser med oproportionerliga kroppar skapades i princip av Osamu Tezuka (upphovsman till bland annat Astro Boy) på 1950-talet.

[redigera] Stil

Manga skiljer sig stilistiskt från västerländska serier, även om både väst och öst influeras av varandra mer och mer. De stilistiskt stora ögonen och små munnarna som Osamu Tezuka inspirerades av från Disney och Fleischer (Betty Boop etc.) är vanliga, men manga tecknas i ett brett spektrum av stilar och grader av realism - allt från mycket enkelt tecknade och stiliserade figurer till mycket verklighetstrogna och hyperdetaljerade serier. En blandning av de båda är vanlig, med realistiska omgivningar och detaljer för en verklighetskänsla, tillsammans med stiliserade karaktärer som i sin enkelhet är lätta att projicera sina egna tankar på. Karaktäristiskt för manga är drama och romantik med ett konstnärligt uttryck.

Det visuella berättandet i manga innehar generellt ett mer "filmiskt" uttryck än västerländska serier, där händelser generellt sveper över fler sidor och manga ofta ger mer utrymme åt ögonblicksbilder så väl som övergripande stämningar där "etableringsbilder" används i scenbyten, etc. Västerländska mainstreamserier har traditionellt oftast mer direkta övergångar mellan handlingar och scener.

Förutom en egen berättarstil kan även det större antal sidor en manga har tillgång till bidra till att man uttrycker sig mindre ekonomiskt än i väst. I takt med att mangans internationella inflytande ökar, tas dessa tekniker dock upp mer och mer i västerländska serier.

Mangaserier har en något annorlunda konvention gällande pratbubblor än serier från väst. Det som i väst används som en tankebubbla (flera små bubblor som leder till själva pratbubblan) kan användas i manga för viskningar. Pratbubblornas grafiska stil är ofta mer expressiv och varierad i manga.

[redigera] Manga i Japan

En mangaaffär i Japan
En mangaaffär i Japan

Idag uppges 35 % av allt tryckt material i Japan vara manga. Manga ges vanligen ut i stora, telefonkatalogliknande magasin på 200 till 850 sidor, med 20-40 sidor av ett nummer tillängnad varje mangaserie. Mangaserier ges senare även ut i ett seriebokformat med bättre kvalitet, avsedda att samlas på till skillnad från de billiga magasinen. I Japan läses manga från höger till vänster, liksom det traditionella sättet att skriva japanska. Vanligen trycks manga i svartvitt, ibland med de första sidorna i färg.

Det är bara utanför Japan som manga kommit att betyda japanska serier, i Japan betecknar det mediet som sådant, och kan även användas för närbesläktade kulturyttringar, som t.ex. skämtteckningar. (Man kan jämföra med engelskans "cartoon", som används på ett liknande brett sätt.) Det engelska lånordet "komikkusu" (från "Comics") används ibland som en mer sofistikerad/hippare synonym till mediet, eller som en definition på själva pocketarna som serierna samlas i, engelska lånord anses vara modernt och används också när ett japanskt ord för samma sak saknas. För amerikanska superhjälteserier används ibland begreppet amekomi, ifrån "amerikan komikkusu".

[redigera] Manga i Kina och Sydkorea

I både Kina och Sydkorea används samma två (från japanskan inlånade) tecken för tecknade serier, men uttalet skiljer sig åt. Ibland ser man därför också uttrycken manhua för manga från Kina, och manhwa för manga från Sydkorea.

[redigera] Manga i Sverige

En mangaaffär i Sverige
En mangaaffär i Sverige

Mycket lite manga finns idag översatt till svenska. Tillgängligheten på engelska översättningar har fyllt det behov som funnits. Saker och ting förändrades dock med succén med den svenska Dragonball-utgivningen och nu har manga blivit på modet. Förutom barntidningarna Banzai, Beyblade (nedlagd) och Digimon (nedlagd) har tre svenska månatliga mangatidningar Manga Mania (nedlagd), Shonen Jump (nedlagd) och Shojo Stars etablerats. Pocketböcker, så kallade tankobons, med mangaserier ges ut av Bonnier Carlsen, Egmont Kärnan och Mangismo (nedlagd). B. Wahlströms bokförlag har hittills uteslutande publicerat koreansk manhwa, dock under rubriken "Megamanga". Under perioden 2000-2007 har de fyra förlagen tillsammans gett ut 525 tankobons.

[redigera] Typer av manga

I Japan och många andra länder är manga populärt hos en väldigt bred publik och följaktligen finns det serier som riktar sig till väldigt skilda målgrupper — långt fler och bredare än vad västerländska serier vanligen har. Det finns en skog av etablerade genrer, både efter målgrupp och efter innehåll.

[redigera] Målgruppsgenrer

[redigera] Innehållsgenrer

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

  • BC Manga - Bonnier Carlsens community för de mangaintresserade.
  • Daisuki - En stor databas för svensk anime- och mangautgivning.
  • Mangakai - Sveriges första mangaförening.
  • Mangakai Lund - Skånsk mangaförening.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Manga
Personliga verktyg