Manga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karaktäristisk mangafigur med stora ögon, liten och vass haka samt en näst intill avsaknad av näsa.

Manga (från japanska 漫画 Manga ungefär "fria bilder") syftar på japanska tecknade serier eller tecknade serier som är tydligt inspirerade av japanska serier. I Japan menar man med ordet manga alla sorters tecknade serier och inte bara japansk sådan ("日本の漫画" – Nihon no manga).

Innehåll

[redigera] Ursprung

Badande människor i Hokusais Manga.

Själva framställningssättet har gamla anor i Japan och kan spåras ända till 1100-talet.[1] Ordet ”manga” kan bokstavligen översättas till ”fria bilder” och användes först av träsnittskonstnärer (ukiyo-e) som Hokusai (17601849), för utgivningen av en bildsamling innehållande karikatyr-sketcher. Modern manga, är storögda varelser med oproportionerliga kroppar skapades i princip av Osamu Tezuka (upphovsman till bland annat Astro Boy) på 1950-talet. Redan då var det populärt med cosplay, då man klär ut sig till en karaktär från en manga/anime eller ett tv-spel. Ungefär 100 år senare kom de på pocky, en sorts godis som är väldigt populärt i japan och även hos många i Sverige.

[redigera] Manga i Japan

En mangaaffär i Japan

Idag uppges 35 % av allt tryckt material i Japan vara manga. Mangahistorierna ges vanligen ut kapitelvis i stora, telefonkatalogliknande magasin på 200 till 850 sidor, med 15-40 sidor av ett nummer tillägnade varje kapitel. Manga ges senare ofta även ut i ett seriebokformat med bättre kvalitet (ofta i formatet tankōbon), avsedda att samlas på till skillnad från de billiga magasinen. Framgångsrik manga kommer ofta även i animerad form (se anime) och/eller blir föremål för "otecknade" TV-serieversioner (se dorama). Manga läses från höger till vänster, i enlighet med det traditionella sättet att skriva japanska. De allra flesta sidorna i en mangatidning är i svartvitt; ofta är dock ett antal sidor närmast omslagen i färg (bland annat där reklamen trycks), vilket möjliggör färgtryck även åt vissa mangasidor.

Det är bara utanför Japan som manga kommit att betyda japanska serier. I Japan betecknar det mediet som sådant och kan även användas för närbesläktade kulturyttringar, typ skämtteckningar. Man kan jämföra med engelskans begrepp cartoon, som används på ett liknande brett sätt. Det engelska lånordet "komikkusu" (från "comics") används ibland som en mer sofistikerad/hippare synonym till mediet, eller som en definition på själva pocketarna som serierna samlas i. Lånord från engelskan är legio i modern japanska och tas framför allt till när ett japanskt ord för samma sak saknas. För amerikanska superhjälteserier används ibland begreppet amekomi, ifrån amerikan komikkusu.

[redigera] Manga i grannländerna

I både Kina och Sydkorea används samma (från japanskan inlånade) teckenpar för tecknade serier, men uttalen skiljer sig åt. Ibland ser man därför också uttrycken manhua för manga från Kina, och manhwa för manga från Sydkorea. Manhua är den kinesiska termen och publiceras av tecknare i Kina, Taiwan och Sydkorea. Manhwa är serier publicerade i Korea och läses från vänster till höger.

[redigera] Manga i Sverige

En mangaaffär i Sverige

Väldigt lite, relativt sett, manga finns idag översatt till svenska. Tillgängligheten på engelska översättningar har fyllt det behov som funnits. Saker och ting förändrades något efter succén med den svenska Dragonball-utgivningen. Förutom barntidningarna Banzai, Beyblade (nedlagd) och Digimon (nedlagd) har Manga Media satsat på tre månatliga tidningar; Manga Mania, Shonen Jump och Shojo Stars, men samtliga fick läggas ned efter dåliga försäljningssiffror. Pocketböcker enligt det japanska tankōbon-formatet ges ut av Bonnier Carlsen, Egmont Kärnan och Mangismo (nedlagd). B. Wahlströms bokförlag publicerade koreansk manhwa under varumärket "Megamanga" till och med sommaren 2007, då märket slopades och ersattes av förlagsnamnet självt. Under perioden 2000-2009 har de fyra förlagen tillsammans gett ut 741 tankōbon. Finanskrisen 2008–2009 bäddade för en förlagskris, vilket blev början till slutet för den stora mangavågen. Under 2010 släpps knappt 25 tankōbon på svenska.

Exempel på manga-serier: Fruits Basket, Pokémon Adventures, Gakuen Alice, Bleach m.m.

[redigera] Typer av manga

I Japan och många andra länder är manga populärt hos en väldigt bred läsekrets. Följaktligen finns det serier som riktar sig till väldigt skilda målgrupper – långt fler och bredare än vad västerländska serier vanligen har. Det finns en skog av etablerade genrer, både efter målgrupp och efter innehåll.

[redigera] Målgruppsgenrer

[redigera] Innehållsgenrer

  • Eromanga (i USA kallad hentai) - pornografisk manga.
  • Ecchi - inslag av fanservice, med inslag av (partiell) nakenhet, vågade skämt och liknande.
  • Guro - pornografisk manga med extremt våld och/eller groteska saker.
  • Mahō Shōjo - magiska flickor (till exempel Sailor Moon eller Magical Girl Lyrical Nanoha).
  • Mecha (meka) - stora robotar (till exempel The Five Star Stories).
  • Shōnen Ai och Yaoi - förhållanden och kärlek mellan manliga karaktärer.
  • Shōjo Ai och Yuri - förhållanden och kärlek mellan kvinnliga karaktärer.
  • Seinen - riktar sig killar runt 18-25 år, handlar mycket om problem i vuxenlivet.
  • Shotacon - attraktion till unga/minderåriga killar.
  • Lolicon - attraktion till unga/minderåriga tjejer.
  • Fantasy - manga med magi, drömvärldar och/eller sagor.
  • Harem - manga där många tjejer kretsar kring en kille.
  • Gender-Bender - med könsrollsöverskridanden, där tjejer som klär sig som killar och vice versa (könsbyten faller även in under denna genre).
  • Historiskt - äldre eller förhistoriska miljöer, karaktärer etcetera.
  • Horror (skräck) - skräck, rädsla, terror, ofta med mycket våld och blod.
  • Tragedier - manga med ledsam/tragisk kontext.
  • Slice of Life (vardagsberättelser) – vardagsinspirerade historier, ofta centrerade kring alldagliga problem (jämför filmgenren novellfilm).

[redigera] Se även

[redigera] Noter och referenser

  1. ^ Ivanov, Boris. Vvedenije v japonskuju animatsiju (utgåva 2). Moscow: Фонд развития кинематографии; РОФ «Эйзенштейновский центр исследований кинокультуры». sid. 11. ISBN 5901631013 

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk