Anime

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wikipe-tan, animefigur och inofficiell Wikipedia-maskot.

Anime är det vardagliga japanska ordet för animerad film (även utländsk sådan). Det japanska ordet anime är en förkortning av animēshon (katakana アニメーション), som är inlånat från engelskans animation. Utanför Japan används uttrycket specifikt för att beteckna animerad film från Japan,[1][2][3] särskilt sådan som är tecknad i en förenklad stil vanlig inom manga. [4]

Det förekommer också att anime används som samlingsnamn för tecknade filmer i mangastil, oavsett om de kommer från Japan eller andra (asiatiska) länder.[5]

Tidig anime gjordes i första hand för den japanska marknaden och innehöll därför många specifikt japanska kulturella referenser. De stora ögonen hos de flesta animefigurer betraktas i Japan som mångfasetterade ”ögon till själen”. Det mesta av anime är eller har varit riktad till barn eller ungdomar, men allt mer inte minst TV-anime produceras för en vuxnare publik och med motsvarande tematik. Modern anime tog sin början 1956 och etablerade sig på allvar 1961, i samband med skapandet av Osamu Tezukas Mushi Production.[5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bild från 1917 års Saru to kani no kassen (”Matchen mellan apan och krabban”) av Seitaro Kitayama.
Bild från Mitsuyo Seos Momotarō: Umi no shinpei (”Momotarōs heliga sjökrigare”), den första tecknade japanska långfilmen. Filmen producerades under 1944 och hade premiär april 1945.

Anime uppstod som en parallell inom filmen till manga, som är japanska tecknade serier. De första animeproduktionerna daterar sig till 1910-talets slut, men produktionen av animerad film tog fart på allvar först på 1960-talet. På 1970-talet vann den popularitet utomlands, främst i Frankrike och Italien. ref name="manga!"/>Även om barn och ungdomar alltid har varit huvudmålgruppen för animeindustrin som helhet, är det ändå en ganska stor del av utbudet som även eller uteslutande riktat sig till vuxna. Denna sida av animen har inte förrän under 1990-talet vunnit spridning utanför Asien. En svensk publik kom för första gången i kontakt med vuxenanime genom brittiska Manga Video, vilket gav upphov till uttrycket ”mangafilm”. Manga-eiga (”manga-film”) var i Japan den motsvarande benämningen fram till 1980-talet, då termen ”anime” myntades. En annan tidigare västerländsk benämning för anime var japanimation.

Animes vida genrespridning i jämförelse med annan animation har sina motsvarigheter inom manga. Animes särdrag och popularitet i västerlandet de senaste årtiondena har också sina rötter i japansk kultur rent generellt. Västerländsk genreunderhållning går inte alltid hem i Japan, ett land där exempelvis Dallas betraktats som ”främmande” och präglad av tvådimensionella rollgestaltningar. Animefigurers ofta mer kompexa personligheter har både lockat och fascinerat västerländska tittare genom de allmänmänskliga drag som de visar upp.[6]

Studio Ghibli är dagens mest framgångsrika japanska animationsstudio.

En enskild animationsstudio som har betytt mycket för animes utbredning i väst är Studio Ghibli. Studions filmer Spirited Away, Princess Mononoke, Det levande slottet med flera har blivit mycket uppmärksammade och prisbelönta både i Europa och USA.

Produktionstyper och begrepp[redigera | redigera wikitext]

Anime produceras och publiceras på flera sätt i Japan. Majoriteten av all anime består av TV-serier som vid något tillfälle sänds i japansk TV. Dessa är vanligen 13, 26, 52 eller 104 avsnitt långa, eftersom serierna sänds med ett avsnitt per vecka i kortare eller längre omgångar. Serier (oftast kortare och med högre budget per avsnitt) som går direkt till video och DVD (och ibland visas på särskilda biografer) kallas OVA (Original Video Animation) eller OAV (Original Animated Video).[7] Det finns ingen given väg för anime; en OVA bli en TV-serie eller långfilm, men på samma sätt kan en TV-serie följas upp av en OVA.

Anime-terminologin skiljer sig på ett avgörande sätt från den rörande övrig film, eftersom den ofta innehåller specifika japanska uttryck. En röstskådespelare kan till exempel kallas för seiyū, och en sjukligt intresserad animefantast för otaku. Dessa ord används parallellt med de motsvarande benämningarna på svenska.

En mängd olika yrkesroller har utarbetats inom anime.[8]

Genrer[redigera | redigera wikitext]

Anime delas ofta upp enligt olika genrer, baserade på innehåll eller målgrupp. Den senare uppdelningen har sin motsvarighet i mangavärlden, där en manga får sin klassificering efter målgruppen för tidningen som den först gick i. Nedan listas ett antal vanliga animegenrer med kortare beskrivningar.[9][10]

Målgruppsgenrer[redigera | redigera wikitext]

Kodomo[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kodomo
Isao Takahatas Flandars no inu (”Hunden från Flandern”) är av många stora barnanimeproduktioner från 1970-talet.

Detta (hiragana: こども, kanji: 子供) är det japanska ordet för (mindre) ”barn”. De här serierna och filmerna är, som namnet betonar, mest gjorda för (mindre) barn. Det gäller då barn i största allmänhet, pojkar som flickor och oberoende av social tillhörighet.[11]

Exempel på anime inom denna genre är Pokémon och Hamtaro.

Shōjo[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Shōjo

Shōjo (hiragana: しょうじょ, kanji: 少女, även skrivet shoujo eller shojo) betyder ”ung kvinna”, och denna anime riktas till unga kvinnor eller flickor.[12][13]

På senare tid har genren fått en bredare publik. Inte bara unga kvinnor ser på det här, utan även andra grupper utanför genrens gränser har sökt sig in hit. En shōjo-anime som har sänts i Sverige är serien Sailor Moon. Den är en serie främst för barn men har även fått äldre tittare, och flickor 8–18 år sägs ha varit de genomsnittliga tittarna.

Bland subgenrer inom den här genren finns bland annat mahō shōjo (”mahou shoujo”) – magisk flicka på svenska. Genrens huvudfokus ligger främst på dialog, känslor, romantik, relationer och handling, mer än på strider. Serierna tar också upp ämnen som är känslosamma, och ibland förekommer det tragiska och sorgliga händelser som skapar en fördjupning i berättandet.

Exempel på anime inom denna genre är Sailor Moon, Cardcaptor Sakura, Candy candy, Sandy Bell, D.N. Angel, Lady Georgie och Kimi ga nozomo eien.

Josei[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Josei

Josei (hiragana: じょせい, kanji: 女性) betyder ”kvinna”, och begreppet används för anime eller manga riktat speciellt till kvinnor. En stor del av genren ( som inte är särskilt spridd i väst) sammanfaller med yaoi eller shōnen-ai, men det finns också en del mer realistiska historier omkring livet hos hemmafruar, familjen, unga mödrar eller dylikt.

Exempel: Paradise Kiss och Honey and Clover.[14]

Shōnen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Shōnen
Benknotor, dödskalle och halmhatt, påminnande om symbolen för One Piece.

Ordet (hiragana: しょうねん, kanji: 少年, även skrivet shounen eller shonen) betyder ”ung pojke”, vilket syftar på den tänkta målgruppen. Serierna innehåller mycket action och humor, och målgruppsinriktningen är primärt 8–18 år. Detta är den form av anime som är vanligast i utgivningen i Europa och USA, eftersom klientelet för tecknade serier där mest består av unga och eftersom den kulturella skillnaden då inte blir lika tydlig som i mycken shōjo. Killarnas (shōnen) anime handlar framför allt om strider, vapen och konkurrens.

Exempel på anime inom denna genre: One Piece (1997–), Flame of Recca, Dragonball (1984–), Naruto (1999–), Photon, Silver Fang och Shaman King.

Seinen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Seinen

Seinen (hiragana: せいねん, kanji: 青年) betyder bokstavligen ”ung man”. Genren riktar sig till pojkar/yngre män över 18 år, och beteckningen beskriver inte innehållet eller handlingen utan åldern på huvudmålgruppen.

Exempel på anime inom denna genre: Kodomo no jikan

Innehållsgenrer[redigera | redigera wikitext]

Science fiction och fantasy[redigera | redigera wikitext]

Denna ofta starkt icke-realistiska anime med utgångspunkt från science fiction eller fantasy har blivit väl spridd, delvis för att animeringstekniken lämpar sig för sådana film- och TV-produktioner. Specialeffekter smälter lätt in i miljön på ett mer naturligt sätt. Dessa genrer är dessutom billigare att framställa än i spelfilm, då de här kan tillåtas vara mer stiliserade. Redan Leiji Matsumotos filmer och TV-serier om rymdkryssaren Yamato (TV-serie) (1974–) och Ginga tetsudou three-nine (”Galaxy Express 999”, 1978–) utspelade sig i yttre rymden och en fjärran framtid. Matsumoto är även känd för dagens svenska publik för att han gjorde musikvideorna – även dessa med SF-tema – till den franska houseduon Daft Punks skiva Discovery. Videorna samlades år 2003 till en film med titeln Interstella 5555.

Anime fick sitt internationella genombrott mycket tack vare 1988 års Akira.[15] Filmen regisserades av Katsuhiro Ōtomo och porträtterar ett dystopiskt framtida samhälle i en stil som kännetecknar cyberpunken. När Ōtomo efter nio års arbete år 2004 släppte sitt nästa alster, Steamboy, hade cyberpunken bytts mot steampunk i ett fiktivt viktorianskt England.

Mamoru Oshiis Kōkaku kidōtai är i väst mer känd under titeln Ghost in the Shell.

I samma fåra som Akira ligger däremot Mamoru Oshiis Kōkaku kidōtai (ungefär ”Mobila Bepansrade Upploppspolisen”; engelsk titel Ghost in the Shell) från 1995, vilken 2004 följdes av Innocence. 2002 gjordes även en TV-serie (titlad Ghost in the Shell: Stand Alone Complex) av konceptet, men denna är inte kopplad till något annat Oshii-verk utan följer sin egen linje. Denna serie följdes dock av en andra säsong (Ghost in the Shell: S.A.C. 2nd GIG) och därefter en film (Ghost in the Shell: S.A.C. Solid State Society) som hade sin premiär på japansk TV år 2006. Både serien och filmen skrevs och regisserades av Kenji Kamiyama.

Inom science fiction-genren förtjänar även TV-serien Cowboy Bebop från 1998 av Shin'ichirō Watanabe att nämnas. Samurai Champloo, ett slags uppföljare till Cowboy Bebop (fast förlagd till Edo-periodens Japan med ett soundtrack av hip-hop istället för jazz) började sändas 2004.

Rymdoperaserien Ginga eiyū densetsu (Legend of the Galactic Heroes, 1982–2000), som bygger på en bokserie av Yoshiki Tanaka, förtjänar ett omnämnande som den längsta OVA-serien någonsin. Den består sammanlagt av 162 avsnitt och tre långfilmer. Dessutom har den rekordet på flest medverkande röstskådespelare i en animeserie.

Fantasygenren har inte lett till lika många namnkunniga animeproduktioner som science fiction, även om Dungeons & Dragons-avkomman Lodoss–tou senki (Record of the Lodoss War, 1990) och de därpå parodiska Slayers-serierna (1995–) kanske kan få tjäna som exempel.

Övriga framstående verk inom genren inkluderar bland annat Berserk, Elfen Lied, Hellsing, Last Exile, Witch Hunter Robin och Wolf's Rain.

Animationsstudion Sunrise, har bland annat producerat Mobile Suit Gundam.
Hideaki Anno regisserade 1995 års psykologiska mecha-serie Neon Genesis Evangelion.

Mecha[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mecha-anime

Ordet (katakana: メカ) kommer ursprungligen från engelskans '”mechanical”'. Detta är en av de populäraste genrerna inom anime. Ordet används i Japan för allt mekaniskt, och inom anime motsvaras det mest av stora robotar som är en form av ”robotdräkter” som människor kan styra inifrån.[16] Genren lämpar sig väl just för animerad form eftersom det är svårt och ovanligt att göra icke-animerade filmer om robotar som flyger omkring och slåss.[källa behövs] Olika former av ”mecha” (termen är vanligare utanför än i Japan) kan sägas utgöra en helt egen genre inom anime, med Gundam och Macross som två huvudtitlar. Båda har till dags dato vardera ett halvdussin serier i bagaget.

De klassiska exemplen är Mobile Suit Gundam och Mazinger Z. Nämnas kan även Full Metal Panic.

Den modernare nytändningen för genren var 1995 års Neon Genesis Evangelion regisserad av Hideaki Anno.[17][18] Genren fördes här till ett djupare, mer psykologiskt plan, förbi de annars allestädes närvarande mechastriderna. 2007 kom serien Code Geass, vilken förde mecha-animen till en ny nivå med mer psykologi och drama. Den producerades av studion Sunrise, som mest är kända för att ha legat bakom Mobile Suit Gundam.

Humoristisk anime[redigera | redigera wikitext]

I animekomedier är som regel fantasyinslaget mindre än i äventyrsbetonad anime. Den typiskt skruvade japanska humorn tenderar dock att göra avkall på en del av realismen. Har finns bland andra 1998 års visuellt originella Kareshi kanojo no jijō (”Pojkvännens och flickvännens omständigheter”, av ovannämnde Hideaki Anno) och Azumanga daiō.

I ännu extremare fall skruvas handlingen bortom det följbaras gräns, där oförklarliga och oprovocerade händelser och utfall från figurernas sida blir regel och naturlagarna upphävs. Dessa extremfall benämns ibland bakaanime eller ”idiotanime”. Exempel på bakaanime är Excel Saga, FLCL (”Furi kuri”) och Janguru wa itsumo hare nochi Gū (ungefär ”Djungeln var så vacker, sedan kom Guu”).[19]

Realistisk anime[redigera | redigera wikitext]

Socialrealism är ovanligt inom anime i likhet med inom annan animation, men filmen Tokyo Godfathers liksom vissa verk av Isao Takahata och Mamoru Oshii kan nämnas. Många produktioner utan fantasyinslag går dock att finna, och ofta är dessa historiskt förlagda. Den klassiska Versailles no bara (”Versailles' ros”) från 1979 i regi av Osamu Dezaki utspelar sig under franska revolutionen vid hovet runt Marie Antoinette. Samurajserier finns det många av, exempelvis Rurōni Kenshin (1996) och Shura no Toki (2004).

Romantikfilmen 5 Centimeters Per Second från 2007 och thrillerserien Noir från 2001 är exempel på icke-historiska verk i genren.

Pornografisk anime (hentai)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hentai
Den latinska bokstaven H – som i hentai – uttalas på japansk engelska ”ecchi”.

Rent pornografisk anime kallas för hentai (hiragana: へんたい, kanji: 変体). När brittiska Manga Video på 1990-talet började importera anime för vuxenpublik till väst var det ofta de mest våldsamma och pornografiska titlarna som det lades fokus på. Detta bidrog till en ensidig syn på anime bland de oinsatta. Urotsukidoji blev ett i väst välkänt exempel i genren.

Ordet ”hentai” betyder egentligen ”abnormalitet”, ”pervers” eller ”konstig” på japanska, men begreppet används utanför Japan för att beteckna pornografi i manga- och animeform.[20] Det besläktade uttrycket ”ecchi” (motsvarar engelskt uttal av H som ”hentai”) betecknar (mildare) sexinslag i olika typer av anime. Sexinslag inom anime kan i engelska språket även benämnas som ”fan service”.

Övriga genrer[redigera | redigera wikitext]

Nästan varje genre inom spelfilm och dito TV-produktion är representerad inom anime. Det finns serier som fokuserar på idrott, på religion och såpoperor. Det finns även animerade matlagningsprogram.

Stildrag[redigera | redigera wikitext]

Chibi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Chibi (uttryck)

”Chibi” är inte någon genre utan en förkortning på en stil inom anime och manga. Stilen heter på engelska ”Super deformed” (SD).[21] Detta kännetecknas genom små animefigurer som är ihoptryckta för att se gulliga ut. De är oftast är små och lite knubbiga, med korta armar och ben och större huvuden. Denna form förekommer främst i komedier eller när det ska vara lite roligt. Även i barnanime finns de med. Denna stil används mest när figurerna får en extra stark känsla, som när de blir överdrivet glada eller överdrivet ledsna. I dessa sammanhang kan det också förekomma en hel del hjärtan, blommor, tårar med mera.

Internationell distribution[redigera | redigera wikitext]

Anime i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Pokemon är en av alla tiders största japanska animationsexporter, bland annat till Sverige.

Tillgången på anime i Sverige är fortfarande väldigt begränsad, och ett fåtal serier (främst riktade till barn) har sänts i svensk television. Under 80-talet gavs serier som Starzinger, Silver Fang, Robotech och Cobra ut på VHS, och under 90- och 00-talet sändes serier som Sailor Moon, Pokémon, Digimon och Yu-Gi-Oh! på TV. I december 2004 började SVT:s Barnkanalen sända Cardcaptor Sakura med svensk text och japanskt tal. Även utbudet av importerade DVD:er har stadigt ökat. Sedan början av 2007 sände ZTV animeserier under vissa vardagskvällar. TV4 Science Fiction har i flera omgångar visat Neon Genesis Evangelion.

Anime på Internet[redigera | redigera wikitext]

Under senare år har det blivit all vanligare med så kallade fansubs. Dessa produceras på fritidsbasis av mindre grupper som sätter undertexter (oftast på engelska) på animeserier som sänts och sänds i Japan, och serierna sprids sedan via fildelningsprogram som Direct Connect och BitTorrent. Det här har gett även tittare utanför Japan möjlighet att med kort fördröjning följa många nya animeserier och möjligen också ökat intresset för anime i framför allt USA och Europa. Verksamheten i sig är dock olaglig, eftersom serierna skyddas av de internationella upphovsrättslagarna i Bernkonventionen.

Anime distribueras numera (2012) även lagligt över Internet, via webbplatser för strömmande media som Crunchyroll och Anime On Demand.

Stavning[redigera | redigera wikitext]

Det har debatterats huruvida anime som lånord bör stavas med accenttecken (”animé”). Detta är ett engelskt (och franskt) system för att hindra uttal med stumt slut-e i japanska ord, som även spridits till andra japanska lånord i väst (sake, ibland stavat ”saké” av samma anledning). Ordet ”anime” uttalas dock utan långt slut-e, så en stavning med accent kan förvirra folk som är vana vid uttal av ord som ”entré” och ”europé”. Stavningen ”anime” följer japanernas eget sätt att transkribera japanska tecken till latinska språk (se romaji).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Anime”. NE.se. Läst 2012-08-23.
  2. ^ ”Anime”. Merriam-Webster. 2011. http://www.merriam-webster.com/dictionary/anime. Läst 18 oktober 2014. 
  3. ^ ”Anime”. Oxford English Dictionary. http://www.oed.com/view/Entry/248729?rskey=NwstkV&result=3&isAdvanced=false#eid. Läst 18 oktober 2014. 
  4. ^ Lesley Aeschliman. ”What is Anime?”. Anima Site. Bellaonline. http://www.bellaonline.com/articles/art4260.asp. Läst 18 oktober 2014. 
  5. ^ [a b] ”anime”. Britannica.com. Läst 2012-09-19. (engelska)
  6. ^ Napier (2007), s. 173.
  7. ^ ”Original Net Anime (ONA)”. Anime News Network. http://www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/lexicon.php?id=37. Läst 18 oktober 2014. 
  8. ^ "The anime production line". Pelleas.net. Läst 23 december 2013. (engelska)
  9. ^ ”Ask John:Why Do Americans Hate Harem Anime?”. animenation.net. 20 maj 2005. http://www.animenation.net/blog/2005/05/20/ask-john-why-do-americans-hate-harem-anime/. Läst 18 oktober 2014. 
  10. ^ Robin E. Brenner (2007). Understanding manga and anime. Libraries Unlimited. ISBN 978-1-59158-332-5 
  11. ^ Thompson, Jason. Manga: The Complete Guide. Del Rey Manga 
  12. ^ Yuen Ren Chao, Lien Sheng Yong (1962). Concise Dictionary of Spoken Chinese. Harvard University Press, Cambridge 
  13. ^ 大辞泉, Dictionary of the Japanese language. Shogakukan Daijisen Editorial Staff, Tokyo. 1998. ISBN 978-4-09-501212-4 
  14. ^ ”Josei”. Anime News Network Encyclopedia. Läst 2012-09-19. (engelska)
  15. ^ ”Akira – Movie Reviews, Trailers, Pictures – Rotten Tomatoes”. Uk.rottentomatoes.com. http://uk.rottentomatoes.com/m/akira/. Läst 18 oktober 2014. 
  16. ^ ”Mecha”. Animenewsnetwork.com. http://www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/lexicon.php?id=100. Läst 18 oktober 2014. 
  17. ^ ”Evangelion” (på japanska). http://web.archive.org/20070214063924/www.sponichi.co.jp/entertainment/news/2007/02/12/02.html. Läst 18 oktober 2014. 
  18. ^ Susan J. Napier (2002). Anime from Akira to Howl’s Moving Castle: Experiencing Japanese Animation. Palgrave. sid. 424. ISBN 1-4039-7051-3 
  19. ^ Schodt, Frederik L. (August 18, 1997). Manga! Manga!: The World of Japanese Comics. Kodansha International, Tokyo, Japan. ISBN 0-87011-752-1 
  20. ^ Mark McLelland. ”A Short History of 'Hentai”. Intersections: Gender, History and Culture in the Asian Context (12). http://wwwsshe.murdoch.edu.au/intersections/issue12/mclelland.html. Läst 18 oktober 2014. 
  21. ^ ”Super deformed”. Animenewsnetwork.com. http://www.animenewsnetwork.com/encyclopedia/lexicon.php?id=44. Läst 18 oktober 2014. 

Litteratur (vidare läsning)[redigera | redigera wikitext]

  • Poitras, Gilles (1999): The Anime Companion: what’s Japanese in Japanese animation?. Stone Bridge Press, Berkeley. 164+12 sidor. ISBN 1-880656-32-9. (engelska)
  • Drazen, Patrick (2003): Anime Explosion! the what? why? and wow! of Japanese animation. Stone Bridge Press, Berkeley. 376+16 sidor. ISBN 1-880656-72-8. (engelska)
  • Poitras, Gilles (2005): The Anime Companion 2: more . . . what’s Japanese in Japanese animation?. Stone Bridge Press, Berkeley. 158+12 sidor. ISBN 1-880656-96-5. (engelska)
  • Napier, Susan J. (2005): Anime from Akira to Howl’s Moving Castle: experiencing contemporary Japanese animation. Palgrave Macmillan, New York. 355+18+16 sidor. ISBN 1-4039-7052-1. (engelska)
  • Clements, Jonathan/McCartney, Helen (2006): The Anime Encyclopedia: a guide to Japanese animation since 1917 (revised & expanded edition). Stone Bridge Press, Berkeley. 870+24 sidor. ISBN 978-1-933330-10-5. (engelska)
  • Lunning, Frenchy (redaktör, 2006–): Mechademia (”Popular culture/Asian studies”), University of Minnesota Press, Minneapolis. ISSN 1934-2489. I princip årliga utgåvor samlandes fackessäer. (engelska)
  • Eikman, Viktor (2007): Exotic Geeks: problematizing Japanese and western anime otaku. Göteborg University (Dep. of Culture, Aesthetics and Media/Film Studies), Advances Essay/Level C.
  • Napier, Susan J. (2007): From Impressionism to Anime: Japan as fantasy and fan cult in the mind of the west. Palgrave Macmillan, New York. 58+12 sidor. ISBN 1-4039-6214-6. (engelska)
  • Lamarre, Thomas (2009): The Anime Machine: a media theory of animation. University of Minnesota, Minneapolis. 385+37 sidor. ISBN 978-0-8166-5155-9. (engelska)