Satakunda (historiskt landskap)
Satakunda (finska Satakunta, latin: Finnia Septentrionalis eller Satagundia) är ett historiskt landskap i sydvästra Finland, idag huvudsakligen motsvarande landskapen Satakunda och Birkaland. Mindre områden av landskapets territorium har tillförts andra landskap.
De två finska orden i landskapsnamnet synes vara "sata" (=hundra) och "kunta" (=sammanslutning, historiskt 'socken', numera 'kommun'), och skulle därmed kunna översättas med 'Hundrasocknaland'. Eftersom 'hundra' liknar den mellansvenska indelningen 'hundare' (motsvarande 'härad' i södra Sverige) har vissa arkeologer och historiker (främst Pirkko-Liisa Lehtosalo-Hilander och Matti Klinge) ansett att denna del av Finland tidigt stod i kontakt med det forntida Uppland. Namnet skulle då tyda på ett samband med det så kallade Svearikets indelning i hundaren. En långtgående slutsats av detta resonemang är att landskapet var en integrerad del av Sveariket redan före Erik den heliges "första korståg" till Åbotrakten cirka 1150, och att detta korståg, som senare beskrivits som ett erövringskrig, återgick på en gränskonflikt mellan det "svenska" och "finska" Finland, nordväst och sydost om sjövägen Skiftet i Åbo skärgård. Det kända gravfältet i Eura i södra Satakunda vittnar i alla fall om en rik, vikingatida kultur och samhällsordning som är jämförbar med den på andra sidan Bottenhavet.
