Sharpevillemassakern
| Sharpevillemassakern | |
 Senare målning av döda och döende offer för massakern. | |
| Plats | Sharpeville, Sydafrika |
|---|---|
| Datum | 21 mars 1960 |
| Karaktär | Massaker |
| Part I | Svarta protesterande apartheidmotståndare |
| Part II | Sydafrikanska polisen |
Sharpevillemassakern ägde rum den 21 mars 1960 i det svarta bostadsområdet Sharpeville strax utanför staden Vereeniging i Transvaal i Sydafrika.
Tusentals medlemmar (siffror på 5000 till 7000 har angetts) av Panafrikanska Kongressen (PAC), demonstrerade mot den vita apartheidregimens nya passlagar, vilka man ansåg diskriminerade svarta sydafrikaner. Eftersom svarta avkrävdes pass, bar demonstranterna inga. Detta var ett brott och enligt planen skulle de låta sig arresteras. Det fanns färre än tjugo poliser på plats. När så demonstranterna började kasta sten på poliserna och deras parkerade polisbilar kände poliserna sig trängda.[1] Sydafrikansk polis öppnade eld mot folkmassan med automatvapen, varpå 69 människor dödades, varav 10 barn och 8 kvinnor. 180 sårades, bland dem 31 kvinnor och 19 barn. En anledning till skotten kan ha varit dödandet av nio poliser i Cato Manor, två månader tidigare.
Den svarta befolkningen protesterade mot massakern med strejker och demonstrationer som lamslog Sydafrikas ekonomi. PAC och ANC började organisera massaktioner och väpnat motstånd mot regimen, som svarade med undantagstillstånd och förbud mot PAC och ANC.
Även internationellt kom kritik och FN fördömde för första gången Sydafrikas rasåtskillnadspolitik. FN antog 1:a april resolution 134[2], som kritiserade händelsen med rösterna 9-0 (två avstod). Resolutionen krävde att Dag Hammarskjöld skulle åka till Sydafrika och där inleda samtal. Fler länder började även att bojkotta sydafrikanska exportvaror, vilket på sikt slog hårt mot landets ekonomi.
Referenser
