Pan Africanist Congress

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pan Africanist Congress (PAC) var en sydafrikansk frihetsrörelse under apartheideran som idag är ett mindre politiskt parti. Grundades 1959 av Robert Sobukwe som utbrytning ur ANC. PAC organiserade demonstrationer mot apartheidregimens passlagar 1960 i Langa och Sharpeville, där polisen svarade med eldgivning, Sharpevillemassakern. Sobukwe och andra dömdes för uppvigling och fick tre års fängelse. Som resultat förbjöd regeringen både PAC och ANC.

Pan Africanist Congress har en nationalistisk, socialistisk ideologi kombinerad med panafrikanism för hela den afrikanska kontinenten, med band endast till afrikaner.

Sobukwe sade i sitt invigningstal: "We aim, politically, at government of the Africans by the Africans, for the Africans, with everybody who owes his only loyalty to Afrika and who is prepared to accept the democratic rule of an African majority being regarded as an African." (Vi riktar in oss, politiskt, på regerande av afrikanerna av afrikanerna [själva], för afrikanerna, med var och en, som har sin enda lojalitet till Afrika och som är beredd att acceptera den demokratiska makten hos en afrikansk majoritet, som betraktad som en afrikan.)

Rörelsens ideologiska grund kommer från bland andra Anton Lembede, George Padmore, Marcus Garvey, Kwame Nkrumah, and W. E. B. Du Bois

Från att ha fått 1,25% i första allmänna valet 1994 har en tillbakagång skett till 0,27 % i valet 2009, med 1 mandat av 400 i parlamentet.

Partiets militära gren hette Azanian People's Liberation Army, tidigare kallat Poqo. Den stöddes av bl.a. Libyen, Nordkorea, och Ghana. Den genomförde ett flertal attacker på civila. 1993, proklamerade APLAs befälhavare, Sabelo Phama, att han skulle "aim his guns at children - to hurt whites where it hurts most." (rikta sina vapen mot barn - att skada vita där det gör mest ont). Han utlyste 1993 till "Den stora stormens år" och sanktionerade ett antal uppmärksammade attacker, däribland Saint James Church-massakern (en) i Kapstaden med 11 döda och 56 skadade mitt under gudstjänst, och flera andra med dödsfall. De skyldiga gavs amnesti av Sannings- och försoningskommissionen 1998, vilket har ifrågasatts.

APLA hade olika fraktioner, huvudsakligen "Diplomat-Reformisterna"(DR) och "Maoist-Revolutionärerna" (MR). När organisationen skulle upplösas 1994 för att gå upp i den reguljära armén, South African National Defence Force, vägrade MR delta och många lämnade landet tillfälligt för att reorganisera sig i Nordkorea, Vietnam, Kina eller med maoistgerilla på andra platser, såsom Tamilska tigrarna. Folkets befrielsearmé är förebild för MR.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia