Sita

För det samiska ordet sita, se sita (renskötsel).

Sita är i indisk mytologi hustru till Rama.

Liksom Rama är en inkarnation av Vishnu är Sita en inkarnation av Lakshmi. Hon bortrövades av Ravana men återfördes av Rama. Denne blev dock senare övertygad om att Sita bedragit honom vilket ledde till hennes död. Sitas död ledde i sin tur till Ramas beslut att återvända till gudarnas skara.

I de vediska texterna får Sita inget stort utrymme. Där har hon endast en biroll som fruktbarhetsgudinna. Det är i Ramayana som Sita får stort utrymme och ses som en viktig gestalt i den hinduiska föreställningsvärlden.

Sita kallas ”Plogfåran” men hon ses idag som den ideala hustrun då hon representerar pativrata (”hon som är hängiven sin herre”). Inom den hinduiska mytologin är det just Sita som fått störst genomslagskraft som exempel på den goda hustrun. Hon är ödmjuk, självuppoffrande och hon månar om makens välgång samtidigt som hon dyrkar honom som gud.

Efter att hennes man, Rama, räddat henne från Ravan, så ändras deras förhållande. Rama vill inte längre ha henne som hustru då han anser att hennes fångenskap under en annan man kan skada hans rykte. Sita bevisade då sin oskuld genom ett eldtest som hon klarade och Rama tog henne tillbaka. Därefter spreds ändå rykten om att Sita varit otrogen och då blev hon förskjuten av Rama. Sita anklagade sig själv men hon kunde inte leva med förnedringen så hon bad Moder Jord att ta henne tillbaka.

Se även

Källor

Hellman, Eva, Hinduiska gudinnor och kvinnor – en introduktion, ScandBook, Falun 2002
Jacobsen, Knut A., Hinduismen – Historia, tradition, mångfald, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2004