Sjöbris

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartyget, se M/S Sjöbris.
Luftcirkulation vid sjöbris

Sjöbris och landbris är dygnsvindar som uppstår under sommarhalvåret på grund av att luften över land värms och avkyls lättare. En äldre benämning är solgångsvind. Monsunvindarna uppstår genom samma fenomen, men blåser årstidsvis. Landbrisen kan också kallas kvällsbris eller – vid sydkust – nattnordan.

Till följd av olika uppvärmning av land och hav uppstår under sommarhalvåret en dygnsvind som kallas land- och sjöbris. På grund av solstrålningen under dagen blir temperaturen över land högre än över havet, vilket gör att den uppvärmda luften stiger och skapar ett undertryck som fylls ut av luft från havet. Nattetid blir det tvärtom – havet håller samma temperatur medan landytorna blir kallare och kyler luften som därför sjunker.

Sjöbris[redigera | redigera wikitext]

Schematisk bild över havsbris (övre) och landbris (nedre).

Sjöbrisen börjar på förmiddagen, vid 9–10-tiden och blåser rakt in mot land. Den ökar samtidigt som den sakta vrider medsols på grund av corioliseffekten (jordens rotation), når sitt maximum omkring klockan 14–15 och avtar sedan. Framåt kvällen är den närmast nordlig på västkusten, västlig på sydkusten och sydlig på ostkusten. Den dör normalt ut helt i skymningen. Klara dagar med hög dagstemperatur kan sjöbrisen nå 5–10 m/s. Den påverkar ett cirka två mil brett område längs kusten.

Landbris[redigera | redigera wikitext]

Landbrisen, även kallad kvälls- eller nattbris ("nattnordan" längs finska sydkusten), orsakas av att uppvärmd luft över vattnet stiger uppåt samtidigt som luftmassan över land kyls av när solen går ner varvid ett undertryck bildas i förhållande till luftmassan över land. Vinden är därför riktad ut mot havet men brukar snabbt dö ut under natten när luftmassornas temperatur har jämnats ut. Landbrisen är normalt mycket svagare än sjöbrisen.

Bris i subtropiska områden[redigera | redigera wikitext]

I subtropiska områden med stora öppna kustlandskap mot öppna hav med kallt vatten och där landmassan är av den typ som kan lagra en stor del av solens värmeinstrålning kan fenomenet kvällsbris ge den omvända vindriktningen när solen går ner. När solen under dagtid värmer upp luften över både land och hav uppstår inga dramatiska temperaturskillnader mellan land och hav. När solen går ner har landmassan samma temperatur som under dagtid. Då marken värmer luften ovanför effektivare än vad havet gör kommer sval luft från havet att blåsa in över land medan luftmassan över land snabbt stiger uppåt och vindhastigheten kan på kort tid (10–15 minuter) nå upp till stormstyrka (20–25 m/s) för att efter någon timme snabbt avta i takt med att landmassans värmeenergi förbrukas i uppvärmningen av luften. Detta fenomen uppträder vid klart väder, stark solinstrålning, relativt svaga vindar under dagtid och när lufttemperaturen under dagtid ligger över 40 grader. Fenomenet är vanligt på exempelvis Australien ostkust under sommarhalvåret vilket vid breda sandstränder orsakar kortvariga sandstormar som sprider sand över land.

Källor[redigera | redigera wikitext]