Skopolamin

Från Wikipedia
Skopolamin
Strukturformel
Systematiskt namn(–)-(S)-3-hydroxi-2-fenylpropansyra(1R,2R,4S,7S,9S)-9-metyl-3-oxa-9-azatricyklo[3.3.1.02,4]non-7-ylester
Kemisk formelC17H21O4N
Molmassa303,353 g/mol
UtseendeFärglös trögflytande vätska (anhydrat) eller färglösa kristaller (monohydrat)
CAS-nummer51-34-3
SMILESc1(ccccc1)[C@@H](CO)C(O[C@@H]1C[C@H]2[C@H]3[C@@H]([C@H](C1)N2C)O3)=O
Faror
Huvudfara
Mycket giftig Mycket giftig
(T+)
LD501275 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Skopolamin, C17H21NO4, är en tropanalkaloid som innehåller en epoxidgrupp. Ämnet förekommer i många potatisväxter, till exempel i spikklubba, Datura stramonium, bolmört, Hyoscyamus niger, och änglatrumpet, Brugmansia sp.

Effekter

Skopolamin, som är mycket giftigt, fungerar som kompetitiv acetylkolinantagonist vid M1-receptorer. Ämnet är mycket hallucinogent, och kan orsaka delirium och vanföreställningar. Ämnet är muskelavslappande och har lugnande inverkan. Skopolamin är inte narkotikaklassat. I moderna läkemedel används skopolamin exempelvis i preparaten Scopoderm, Morfin-skopolamin[1] och i vissa medel mot åksjuka. Ämnet har också använts i så kallade sanningsserum.[2]

Vanliga biverkningar av skopolamin inkluderar muntorrhet, sömnlöshet, suddig syn samt hudirritation[3]. Läkemedlet kan även orsaka bröstsmärta, svårigheter att urinera, ögonsmärta, humörsvängningar, illamående eller kräkningar, muskelsvaghet, rastlöshet och andra biverkningar.[4]

Brottshjälpmedel

Skopolamin kan enkelt blandas i exempelvis mat och användas för att genomföra ett rån. Den verkar fort och leder ofta till medvetslöshet. Förfarandet förekommer i bland annat Sydamerika. [5]

Noter