Sömnlöshet
| Sömnlöshet | |
| Klassifikation och externa resurser | |
| ICD-10 | F51.0 , G47.0 |
|---|---|
| ICD-9 | 307.42, 307.41, 327.0, 780.51, 780.52 |
| DiseasesDB | 26877 |
| eMedicine | med/2698 |
| MeSH | engelsk |
Sömnlöshet är att tillfälligt eller mer varaktigt inte kunna, eller ha problem med att sova. Alternativt kan det också vara att sova oroligt och vakna alltför lätt. Inom psykiatrin kallas sömnlöshet för insomni, och det specifika syndrom som utmärks av sömnlöshet och som inte är en direkt följd av något annat hälsoproblem kallas för primär insomni.
Innehåll |
Diagnostisering och förekomst [redigera]
Primär insomni hör till gruppen beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar i ICD-10 (F50-59).[1]
Till sömnstörningar hör även diagnoserna primär hypersomni, som innebär att man är överdrivet sömnig, narkolepsi, som karaktäriseras av hastigt, okontrollerbart insomnande, andningsrelaterad sömnstörning, störd dygnsrytm och "dyssomni utan närmare specifikation". Utöver dessa finns de så kallade parasomnierna, som innefattar mardrömmar, nattskräck och sömngång.
En amerikansk undersökning visar att mellan 10 och 15 procent av den vuxna befolkningen lider av kronisk insomni, och att ytterligare 25 till 35 procent lider av tillfällig insomni. Bland äldre människor är sömnproblem extra vanliga.[2]
Orsaker [redigera]
Sömnlöshet har oftast inte bara en orsak, utan är skapad av en serie av problem. I de flesta fall är stress och / eller för lite motion de största och vanligaste faktorerna. Men andra faktorer såsom oro, tinnitus, personliga kriser och dödsfall är också bidragande.
Behandling [redigera]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Insomni kan behandlas med olika beteendeterapeutiska tekniker samt med läkemedel; se sömnmedel. En behandlingform som i vetenskapliga studier visat sig effektiv vid dessa besvär är KBT, kognitiv beteendeterapi, med fokus på att kartlägga den drabbade personens sömnmönster, se över rutiner kopplade till sömn, öva på avslappningsövningar, andningstekniker samt personens tankar kring detta med sömn.[3] En annan behandlingsform är NLP, som går ut på att genom självhypnos och andra praktiska verktyg och metoder ändra de tankar, exempelvis orostankar om framtiden, som stör sömnen. Metoden anklagas emellertid för pseudovetenskap.[källa behövs]
Se även [redigera]
- Sömnapnésyndrom, stress, stressutlöst tinnitus och utbrändhet.
- Fatal familjär insomni
Externa länkar [redigera]
Källor [redigera]
- ^ ICD-10 Diagnoskoder
- ^ Benca, Ruth M. (2005). "Diagnosis and Treatment of Chronic Insomnia: A Review". Psychiatric Services.
- ^ Edinger, Jack D. & Carney, Colleen E. Overcoming Insomnia Therapist Guide: A Cognitive-Behavioral Therapy Approach. Oxford: Oxford University Press.
Denna artikel om nervsystemet eller psykiatri är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
