Skratt

En kvinna skrattar

Skratt, fysiologisk process hos människor som kännetecknas av en rad hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt växelvis spända och avslappnande stämband som tillsammans ger upphov till ett karaktäristiskt ljud.

Skratt kan utlösas av en mängd olika händelser, vanligen efter att personen blivit exponerad för ett skämt eller någon annan form av humor, men skratt kan även uppstå av glädje, lättnad, nervositet eller andra sinnestillstånd. Skrattets funktion är osäkert, men mycket tyder på att det är ett sätt att signalera samhörighet inom grupper av individer. Liksom gäspningar har skratt en smittande effekt.^{[källa behövs]}

Skrattet är individuellt och varierar från person till person. Skrattet är en spontan kroppslig reaktion på sådant som personen uppfattar som lustigt. (Se även humor.) Rent anatomiskt sker skrattet genom konvulsiviska sammandragningar i buken vilket producerar stötvisa luftströmmar genom struphuvudet, glottis och stämbanden.

Det finns forskning som visar att skrattet kan ha positiv inverkan på hälsan. Man har t.ex. kunnat påvisa att patienter med typ 2-diabetes med hjälp av skrattet kan förbättra kolhydratomsättningen. Forskare har även påvisat att patienter med smärtor kan uppleva en lindring om de utsätts för humor.^{[källa behövs]}

Ett skratt på ca 10-15 minuter kan öka förbränningen med ca 10-40 kcal. Detta gör att det kan finnas viss sanning i att "ett gott skratt förlänger livet". Att skratta är dessutom helt fritt från biverkningar. Om man skulle skratta varje dag i ett år skulle det kunna motsvara ett en viktminskning på 0,5-2kg per år.^{[källa behövs]}

Se även

• Homeriskt skratt
• Leende
• Kittling
• Glädje
• Skratt som dödsorsak

Externa länkar

• ”Förlänger ett gott skratt livet?”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1976. 
• Frederiksberg Latterklub