Slaget vid Carrhae

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Carrhae
Ägde rum September 53 f.Kr.
Plats Carrhae
Resultat Partien
Stridande
Romerska riket Partien
Befälhavare/ledare
Crassus Surena

Slaget vid Carrhae var ett slag mellan Romerska republiken och Partien. Vid slutet av år 53 f.Kr. stupade den romerske konsuln Crassus, tillsammans med merparten av hans armé vid Carrhae. Parterna hade använt den brända jordens taktik och lurat romarna in i öknen där de krossade dem med sitt tunga kavalleri och sina beridna bågskyttar.

Crassus förde befäl över mer än 40 000 legionärer och hjälptrupper mot 10 000 parther, varav endast 1 000 ska ha varit tungt kavalleri. Nederlaget anses som ett av de största i Roms historia vid sidan om Cannae och Teutoburgerskogen. I motsats till det senare verkade dock slaget vid Carrhae föga ödesdigert för Roms militära historia. Parterna lyckades aldrig för någon längre tid ockupera romerska områden, och de krigsfångar och fälttecken som togs vid Carrhae lämnades senare tillbaka till kejsar Augustus. Crassus var inte känd som en stor fältherre och om han skulle ha kunnat betvinga hela Partien är ytterst tveksamt.