Slaget vid Hastings

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slaget vid Hastings
Del av Normandiska erövringen av England
Battle of Hastings.jpg
Slaget vid Hastings, skildrad av Philip James de Loutherbourg (1740-1812).
Ägde rum 14 oktober 1066
Plats Senlac Hill, Battle nära Hastings, East Sussex, England
Resultat Avgörande normandisk seger
Stridande
Normander,
Bretoner, Flamländare, Fransmän, Poitevins, Angevins, Manceaux
Engelsmän
Befälhavare/ledare
Vilhelm av Normandie
Odo av Bayeux
Harald Godwinson 
Styrka
Okänt, uppskattningar varierar från 3 000 till 30 000[1] Okänt, uppskattningar varierar från 4 000 till 30 000[1]

Slaget vid Hastings den 14 oktober 1066 utanför Hastings i Sussex i sydöstra England var Vilhelm Erövrarens och normandernas första stora seger i erövringen av England. Slaget har blivit skildrat på Bayeuxtapeten från ungefär samma tid.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Bayeuxtapeten.

Slaget stod mellan de normandiska invasionsstyrkorna ledda av hertig Vilhelm II av Normandie och de anglosaxiska försvarsstyrkorna ledda av kung Harald Godwinson. Anglosaxarna hade just besegrat och i stridens hetta även tillintetgjort Harald Hårdråde vid Stamford Bridge då de utmattade anlände till Hastings efter en lång och dramatisk marsch på cirka 400 km på tretton dagar. Truppernas trötthet lär knappast heller ha varit mindre med tanke på att man först hade gjort motsvarande marsch i motsatt riktning och därpå utkämpat ett stort slag. Kung Harald tycks ha insett vikten av snabbhet inför detta nya normandiska hot, men har förmodligen gjort avgörande missar i andra viktiga taktiska delar som är vitala för en lyckad krigföring.

De engelska trupperna bestod uteslutande av infanteri, både elittrupper och hastigt värvad milis. Av någon anledning fanns inga större styrkor av bågskyttar med. Den normandiska sidans trupper bestod av riddare, bågskyttar och fotfolk från Normandie, Bretagne och Flandern.

På morgonen ställer de engelska trupperna upp sig på krönet av en lång sluttning. De står tätt, bildande en sköldmur. De normandiska trupperna samlas på de sanka markerna nedanför sluttningen. De är uppdelade i tre grupper, till vänster de bretonska styrkorna, i mitten de normandiska och till höger de flamländska.

De normandiska trupperna anfaller upp för sluttningen i vågor under hela dagen. Attackerna sker omväxlande med bågskyttar, fotfolk och riddare. Vid åtminstone två tillfällen drar sig delar av de normandiska trupperna tillbaka, varvid engelska trupper följer efter. I de båda fallen anfalls de förföljande engelsmännen från sidan och de retirerande normandiska trupperna vänder och förföljarna tillintetgörs.

Till kvällen driver till slut normanderna bort engelsmännen från krönet och tvingar dem till vild flykt. Harald har fallit under slaget och Vilhelm står som segrare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Campbell, James (2000). ”Observations upon a scene in the Bayeux Tapestry” (på engelska). The Medieval state. Continuum International Publishing Group. sid. 75-85 

Ursprungskällor[redigera | redigera wikitext]

  • Bayeuxtapeten
  • Gesta Guillelmi Ducis Normannorum et Regis Anglorum.
  • Historien om Vilhelm, hertig av Normandie och kung av England. Skriven av William av Poitiers 1073.
  • Den Anglosaxiska krönikan. Skriven av olika personer under 1000-talet.
  • Gesta Normannorum Ducum. En historia om hertigarna av Normandie. Skriven av William av Jumièges 1070.
  • Historia Ecclesiastica. Kyrkans historia. Skriven av munken Orderic Vitalis under första hälften av 1100-talet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]