Solna kyrka

Version från den 3 november 2017 kl. 00.14 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (+ill.)
Solna kyrka
Kyrka
Solna kyrka i oktober 2012
Solna kyrka i oktober 2012
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Solna församling
Koordinater 59°21′11″N 18°01′26.6″Ö / 59.35306°N 18.024056°Ö / 59.35306; 18.024056
Invigd 1100-talet
Geonames 8129135
Bebyggelse‐
registret
21300000004663
Färglitografi från 1874
Färglitografi från 1874
Färglitografi från 1874

Solna kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Solna församling i Stockholms stift. Kyrkan ligger på näset mellan Brunnsviken och Ulvsundasjön. Den romanska försvarskyrkan är av sten och en av åtta svenska rundkyrkor. Kyrkan omges av Solna kyrkby.

Kyrkobyggnaden

Äldsta delen, rundhuset, härrör från senare delen av 1100-talet. Till detta rundformiga mittparti ansluter sig ett vapenhus i söder, ett rektangulärt kor i öster samt en rektangulär förlängning, långhus, åt väster. På korets norra sida ligger sakristian och på den östra ett oktagont gravkor. Ytterligare ett gravkor är utbyggt på långhusets södra sida. Rundhuset, eller centraltornet, täcks av en hög lanterninförsedd huv, vilken dominerar kyrkans utseende. Gravkorens mer klassicerande arkitektur, putsat tegel med listverk och bandrusticerade hörnkedjor, bryter av mot kärnkyrkans gråstensmurar. Koret tillfogades under 1200-talet och välvdes omkring 1300. Rundhusets kupolvalv härstammar från 1300-talet, liksom långhuset. Under 1400-talet förlängdes långhuset åt väster, vid seklets mitt byggdes vapenhuset och senare sakristian. Dessa partier har ursprungliga valv.

Under Magnus Gabriel de la Gardies mecenatskap fick kyrkan stora delar av sin inredning. Kyrkan reparerades 1673-1674 då bland annat västportalen tillkom. Denna skulpterade portal, utfördes till Karlbergs slott, 1637, men flyttades hit 1674. 1708 uppförde drottning Ulrika Eleonora[ifrågasatt uppgift] det Poluska gravkoret. Hon bekostade även den nuvarande tornhuven, som tillkom efter branden 1723. Det Langeska gravkoret uppfördes på 1780-talet. Västsidan försågs med en numera borttagen trappgavel i samband med reparationer 1872. 1883 fick kyrkan plåttak. En större restaurering ägde rum 1928 under ledning av arkitekt Erik Fant. Då framtogs bland annat kyrkans medeltida målningar. De medeltida kalkmålningarna från cirka 1440 tillskrivs Albertus Pictor.

Orgel

  • 1667 skänktes ett positiv till kyrkan av baron Melch. Slangenfelt. Orgeln byggdes om 1739 och ombyggnationen betalades av drottning Ulrika Eleonora.[1]


Bilder

Se även

Källor

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 252.

Vidare läsning

Externa länkar