Albertus Pictor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Albertus Pictor
Albertus Pictor selfportrait cropped.jpg
Enda kända självporträttet finns i Lids kyrka. Texten lyder i översättning: "Minns mig, Albertus, denna kyrkas målare"
Födelsenamn Albrekt Ymmenhusen
Född cirka 1445
Hessen, Tyskland
Död 1509
Andra namn Albert Pictor, Albert Målare, Albrekt Pärlstickare, Albrekt Målare
Nationalitet tysk-svensk
Fält Måleri

Albertus Pictor, hette egentligen Albrekt Ymmenhusen men kallades även Albert Pictor, Albert Målare, Albrekt Pärlstickare eller Albrekt Målare, född cirka 1445 i Hessen, Tyskland, död 1509[1], var en tysk-svensk målare och pärlstickare i Stockholm. Under sin samtid kallades han mest för Albrekt Målare men han signerade sina motiv med det latinska Albertus Pictor.[2] Han var en av Sveriges mest framstående kyrkomålare kring sekelskiftet 1500. Hans målningar finns bevarade i trettiosex kyrkor[3] varav sex bildverk är signerade.[1] Han drev en stor verkstad i Stockholm och var främst verksam i Mälardalen.

Innehåll

Karriär [redigera]

Albertus Pictor döptes till Albrekt Ymmenhusen efter sin födelseort (idag Immenhausen) i den tyska delstaten Hessen. Albrekt utvandrade till Sverige och dyker upp i de svenska källorna 1465 då han antogs som borgare i staden Arboga. Hans färdigheter uppmärksammades tidigt. På 1460-talet arbetade han hos en målare som möjligen hette Peter. Tillsammans dekorerade de bland annat Sala kyrka.[1] Efter att Albertus 1473 gift sig i Stockholm med Johan målares änka Anna och övertog den bortgångna makens verkstad tog karriären fart.[2] Han ledde nu i princip ett storföretag. Verksamheten drevs av honom själv, men han hade till sin hjälp ett flertal gesäller och lärlingar, som utförde arbetet efter hans instruktioner.

Verk [redigera]

En av de mest välbevarade verken är i Täby kyrka där den unika målningen med en riddare som spelar schack med döden återfinns. Med folkliga träsnitt som Biblia Pauperum som förlagor, skapade Albertus enkla och slagkraftiga målningar, vilka på ett tidigare okänt sätt ansluter sig till kyrkoarkitekturen. I Lids kyrka utanför Nyköping finns det enda kända självporträttet av Pictor.[4]

Han skapade förutom målningar även textilier och viss annan utsmyckning, och var även organist och musiker.[4] Den 6 juni 1509 ska han ha spelat musik under Helga lekamens gilles själamässa.[5] Albertus Pictor var också pärlstickare, det vill säga en hantverkare som gjorde broderier i silke och pärlor. Det rörde sig om olika liturgiska plagg, bland annat en mässhake för ärkebiskopen Jacob Ulvsson (Uppsala domkyrka). Av särskilt hög kvalitet är ett mässhakskors från Flisby och ett gravtäcke från Skoklosters kyrka.[1]

Pictor anses även ha dekorationsmålat ett stjärnvalv i Gråbrödraklostret i Stockholm, som finns bevarat i dagens Östra GymnasiehusetRiddarholmen.[6][7]

Inflytande [redigera]

Alberts illustration av döden som spelar schack från Täby kyrka inspirerade den motsvarande berömda scenen i Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet från 1957. I scenen spelar riddaren Antonius Block schack med den personifierade rollgestalten döden. Albrekt Målare själv förekommer som en figur i filmen. Där spelas han av Gunnar Olsson och deltar i en dialog med Jöns, Antonius Blocks väpnare, medan han arbetar på en kyrkomålning.

På frimärken [redigera]

Alberts verk finns på svenska frimärken. I Julhäftet från 1985 finns fyra målningar som frimärksmotiv.

Dekorerade kyrkor [redigera]

Uppsala stift [redigera]

Västerås stift [redigera]

Stockholms stift [redigera]

Strängnäs stift [redigera]

Luleå stift [redigera]

Galleri [redigera]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ [a b c d] Nationalencyklopediens webbupplaga, Albertus Pictor
  2. ^ [a b] Harlin, sid 9
  3. ^ Harlin, omslagets baksida
  4. ^ [a b] Bäckstedt, Eva, "Målaren Pictor hyllas i landets kyrkor", Svenska Dagbladet (2009-01-31)
  5. ^ Ulf Johansson, red (1992). Albert målares kyrkor. Svenska Turistföreningen. Sid. 12 
  6. ^ ”Östra Gymnasiehuset”. http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/riddarholmen/Ostra_Gymnasiehuset.html. Läst 18 mars 2009. 
  7. ^ bilder

Litteratur [redigera]

Externa länkar [redigera]