Albertus Pictor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Albertus Pictor
Albertus Pictor selfportrait cropped.jpg
Enda kända självporträttet finns i Lids kyrka. Den latinska texten lyder i översättning: "Minns mig, Albertus, denna kyrkas målare"
Födelsenamn Albrekt Ymmenhusen
Född cirka 1445
Hessen, Tyskland
Död 1509
Andra namn Albert Pictor, Albert Målare, Albrekt Pärlstickare, Albrekt Målare
Nationalitet tysk-svensk
Fält Måleri

Albertus Pictor, hette egentligen Albrekt Ymmenhusen men kallades även Albert Pictor, Albert Målare, Albrekt Pärlstickare eller Albrekt Målare, född cirka 1445 i Hessen, Tyskland, död 1509[1], var en tysk-svensk målare och pärlstickare i Stockholm. Under sin samtid kallades han mest för Albrekt Målare men han signerade sina motiv med det latinska Albertus Pictor.[2]Han var en av Sveriges mest framstående kyrkomålare kring sekelskiftet 1500. Hans målningar finns bevarade i trettiosex kyrkor[3] varav sex bildverk är signerade.[4]. Han drev en stor verkstad i Stockholm och var främst verksam i Mälardalen.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Albertus Pictor döptes till Albrekt Ymmenhusen efter sin födelseort (idag Immenhausen) i den tyska delstaten Hessen. Albrekt utvandrade till Sverige och figurerade i de svenska källor 1465 då han antogs som borgare i staden Arboga. Hans färdigheter uppmärksammades tidigt. På 1460-talet arbetade han hos en målare som möjligen hette Peter. Tillsammans dekorerade de bland annat Sala sockenkyrka.[5] Albertus gifte sig 1473 i Stockholm med Johan målares änka Anna och övertog den bortgångne makens verkstad. Åtagandena växte. Verksamheten drevs av honom själv, men han hade till sin hjälp ett flertal gesäller och lärlingar, som utförde arbetet efter hans instruktioner.

Verk[redigera | redigera wikitext]

En av de mest välbevarade verken är i Täby kyrka där den unika målningen med en riddare som spelar schack med döden återfinns. Med folkliga träsnitt som Biblia Pauperum som förlagor, skapade Albertus enkla och slagkraftiga målningar, vilka på ett tidigare okänt sätt ansluter sig till kyrkoarkitekturen. I Lids kyrka utanför Nyköping finns det enda kända självporträttet av Pictor.[6]

Flera av Albertus Pictors målningar föreställer döden och anspelar på temat livets förgänglighet. De uppfordrar betraktaren att erinra sig sin dödlighet. Livshjulet är ett återkommande motiv i Albertus Pictors måleri. Två andra frekventa motiv är döden som gestalt och domens dag.[7]

Han skapade förutom målningar även textilier och viss annan utsmyckning, och var även organist och musiker.[6] Den 6 juni 1509 ska han ha spelat musik under Helga lekamens gilles själamässa.[8] Albertus Pictor var också pärlstickare, det vill säga en hantverkare som gjorde broderier i silke och pärlor. Det rörde sig om olika liturgiska plagg, bland annat en mässhake för ärkebiskopen Jacob Ulvsson (Uppsala domkyrka). Av särskilt hög kvalitet är ett mässhakskors från Flisby och ett gravtäcke från Skoklosters kyrka.[9]>

Pictor anses även ha dekorationsmålat ett stjärnvalv i Gråbrödraklostret i Stockholm, som finns bevarat i dagens Östra GymnasiehusetRiddarholmen.[10]

Inflytande[redigera | redigera wikitext]

Albertus illustration från Täby kyrka av döden som spelar schack Ingmar Bergman inspirerade till den motsvarande berömda scenen i sin film Det sjunde inseglet från 1957. I scenen spelar riddaren Antonius Block schack med den personifierade rollgestalten döden. Albertus Pictor själv förekommer som en figur i filmen. Han spelas av Gunnar Olsson och deltar i en dialog med Jöns, Antonius Blocks väpnare, medan han arbetar med en kyrkomålning.

På frimärken[redigera | redigera wikitext]

Alberts verk finns på svenska frimärken. I Julhäftet från 1985 finns fyra målningar som frimärksmotiv.

Dekorerade kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Uppsala stift[redigera | redigera wikitext]

Västerås stift[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stift[redigera | redigera wikitext]

Strängnäs stift[redigera | redigera wikitext]

Luleå stift[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Albertus Pictor. Artikel i Nationalencyklopedins webbupplaga. Läst 25 januari 2014
  2. ^ Harlin, Tord; Lönnebo Martin (2009). Pilgrimsbok i Albertus Pictors fotspår. Uppsala: Karin Hallgren produktion. sid. 9. Libris 11489070. ISBN 9789197786607 
  3. ^ Harlin, Tord; Lönnebo Martin (2009). Pilgrimsbok i Albertus Pictors fotspår. sid. omslagets baksida. Libris 11489070 
  4. ^ Albertus Pictor. Artikel i Nationalencyklopedins webbupplaga
  5. ^ Albertus Pictor. Artikel i Nationalencyklopedins webbupplaga.
  6. ^ [a b] Bäckstedt, Eva, "Målaren Pictor hyllas i landets kyrkor", Svenska Dagbladet (2009-01-31)
  7. ^ Söderholm, Carolina (2009). ”Albertus Pictor: medeltidens mästare”. Populär historia 2009:3,: sid. 36-39 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/medeltida-mastaren-albertus-pictor/.  Libris 11316261
  8. ^ Bergström Per, red (1992). En vägvisare till Albert målares kyrkor. Stockholm: Svenska turistfören. i samarbete med Stockholms medeltidsmuseum. sid. 12. Libris 7611734. ISBN 91-7156-104-8 
  9. ^ Albertus Pictor. Artikel i Nationalencyklopediens webbupplaga
  10. ^ ”Gymnasiehusen på Riddarholmen”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/riddarholmen/vastra-gymnasiehuset-pa-riddarholmen/. Läst 25 januari 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]