Karlbergs slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karlbergs slott
Slott
Norrsidan 2009.
Norrsidan 2009.




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Solna
Färdigställande 1634 (huvudbyggnaden)
Byggnadsmaterial Sten (huvudbyggnaden)

Koordinater: 59°20′28″N 18°01′19″Ö / 59.34111°N 18.02194°Ö / 59.34111; 18.02194 Karlbergs slott ligger vid Karlbergssjön i Solna, gränsande till Stockholm norr om Kungsholmens västra del, söder om Tomteboda och väster om Vasastaden. I slottet inryms i dag Militärhögskolan Karlberg.

Karlbergs Krigsakademi för officerare är världens näst äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Karlbergs slott sydsidan mot Karlbergssjön i april 2011.
Karlbergs slott sydsidan mot Karlbergssjön i april 2011.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Karlbergs slott på 1690-talet.
Ur Suecia antiqua et hodierna.
Borggårdsklockan från 1827.

På 1620-talet blev Gustav II Adolfs halvbror, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm och hans fru Helena Ribbing, ägare av tre byar inom Solna socken. Av dessa bildades ett säteri som fick namnet Karlberg. År 1634 byggdes ett större stenhus som utgör kärnan i den nuvarande anläggningen. Efter Carls död 1650 stod det tomt tills Magnus Gabriel De la Gardie köpte det nitton år senare.

De la Gardie byggde ut slottet och gjorde om det mesta av dess interiör till det praktfulla skick det har än idag. När De la Gardie på grund av ekonomiska bekymmer tvingades lämna Karlberg, tog Johan Gabriel Stenbock vid, men år 1688 gick slottet över i kunglig ägo.

Den kungliga familjen bodde ofta på Karlberg, speciellt sommartid. Karl XI:s hustru, drottning Ulrika Eleonora d.ä., startade ett barnhem med tillhörande väveri på Karlbergs slott och hennes egen son Karl XII växte till stor del upp på slottet.

Slottet var kungligt lustslott ända fram till 1792 då Gustav III bildade Kungliga krigsakademien på Karlberg. Sedan dess är Karlberg Krigsakademi för officerare och därmed världens näst äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad[1], efter akademien i Wiener Neustadt. De båda trevåningsflyglarna tillkom 1795 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Teglet till dessa flyglar kom från Gustav III:s ofullbordade slottsbyggnad (Haga slottsruin) i Hagaparken.

Numera utbildas 300 yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare om året vid Militärhögskolan Karlberg. Omkring 150 officerare och civila anställda arbetar här. Karlberg, som nyligen har restaurerats, är ett statligt byggnadsminne och utgör ett riksintresse för kulturminnesvården.[2]

Borggårdsklockan[redigera | redigera wikitext]

Klockstapeln med den så kallade Borggårdsklockan står i centralaxeln utanför södra fasadens huvudentré. Den första klockstapeln kom till sannolikt på 1790-talet. I samband med en ombyggnad monterades 1827 en ny klocka, som togs bort tillsammans med klockstapeln år 1893. Nuvarande klockstapel restes pingstafton 1954 och hade byggts efter sina historiska föregångare. Klockan är gjuten 1827 av Samuel Grönwall i Stockholm.

Stallbyggnaden och andra byggnader[redigera | redigera wikitext]

Väster om slottsanläggningen finns tre små panelbeklädda och rödfärgade timmerhus, som numera kallas "Hovmästarbostaden", dessa uppfördes troligen på 1720-talet. På 1730-talet lät Fredrik I bygga nya stall- och vagnshusbyggnader, ritade av Carl Hårleman. Stallbyggnaden ligger i östra delen av slottsparken. Byggnaden är slätputsad och avfärgad i ockrakulör. Huset har plåttak och känns igen på de fyra urnorna av gotlandssten på taket. Stallet byggdes om till kasern på 1790-talet och vagnshuset till stall.

Bilder visande slottsbyggnaderna[redigera | redigera wikitext]

Karlbergs slottspark[redigera | redigera wikitext]

När Gabriel De la Gardie köpte Karlberg år 1669 lät han även anlägga en ny påkostad barockpark under ledning av Jean De la Vallée. Orangeri, dammar, vattenkonster, parterrer och terrasser med buxbomsbroderier och trädplanteringar kom till. Inspirationen till parken kom från Frankrike. Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. fullbordade arbetet med parken. I slutet av 1700-talet omgestaltades parken till en engelsk park efter dåtidens mode. Då tillkom promenadvägar och trädplanteringar.

Från parken har man en vy på den något okända norra slottsfasaden i barock. I parken finns några intressanta byggnader och minnesmärken:

Dianas tempel[redigera | redigera wikitext]

På en liten kulle lät Gustav III åren 1790-1792 uppföra Dianas tempel till sjöguden Neptuni ära, arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell d.y.. Namnet började användas under 1900-talet. Troligen är det frågan om en förväxling med Magnus Gabriel De La Gardies jakttempel "Dianeberg".[2]

Von Döbelns sten[redigera | redigera wikitext]

Minnesstenen restes 1815 genom kronprins Oskars (senare Oscar I) initiativ till ära för sin ordonnansofficer Wilhelm von Döbeln. Han blev kadett vid Karlberg 1802 och utexaminerades 1805.

Runstenen[redigera | redigera wikitext]

Denna runsten fanns ursprungligen vid gården Stenbrottet inom nuvarande Karolinska institutets område och flyttades 1921 till sin nuvarande plats. Stenens runor berättar: "ANUND och TORFILS de läto resa stenen efter ÅSGÖT". (se Upplands runinskrifter 124)

Pompes grav[redigera | redigera wikitext]

På Karlberg ligger Karl XIIs hund "Pompe" (nr. 1) begraven. "Pompe" nummer 1 dog på Karlberg 1699 och begravdes här. "Pompe" nummer 2 dog i Polen 1703 och den tredje dog i Ungern 1714 under kungens ritt från Bender.

Bilder från parken[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgift enligt slottsguiden
  2. ^ [a b] Informationsskylt på platsen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]