Sparta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sparta (olika betydelser).
Ruinerna av antikens Sparta med dagens Sparta i bakgrunden

Sparta (Spartis) (nygrekiska Σπάρτη, Spartā) är en grekisk stad med 15 500 invånare (år 2005) belägen vid floden Eurotas i Lakonien på södra Peloponnesos. Under antiken var Sparta en självständig stadsstat, som blivit mest känd för sin betydelsefulla krigsmakt. Periodvis tävlade staden med Aten om positionen som ledande grekisk stadsstat.

Den moderna staden Sparta[redigera | redigera wikitext]

Dagens Sparta är den administrativa huvudstaden i prefekturen Lakonien. Det är en liten stad som ligger vid floden Eurotas. 2005 bodde där 15 500 människor. Staden är ett biskopsäte och kontrollerar stora delar av södra Peloponnesos handel.

Antikens Sparta[redigera | redigera wikitext]

Sparta uppstår[redigera | redigera wikitext]

Kring år 1300-1000 f.Kr. förföll de dominerande minoiska och mykenska kungadömena av en serie av utdragna krig. Perioden från 1100 f.Kr till 800 f.Kr. kallas vanligtvis grekernas mörka tidsålder; under denna tid skedde folkomflyttning som ledde till att dorerna invandrade till den grekiska halvön och blev spartanerna, argiverna och messenerna.[1] Spartanerna fick efter ett tag problem med överbefolkning och brist på mark, vilket de löste genom att erövra Messenien 715 f.Kr. De gjorde messenerna till statsslavar, heloter. Messenerna gjorde uppror och efter ett trettio år långt krig krävde de spartaner som deltagit i kriget samma politiska rättigheter som den dåvarande aristokratin.[2]

Lykurgos lagar[redigera | redigera wikitext]

Den som skapade Spartas nya lagar var Lykurgos, som, om han är en historisk person och inte myt, levde omkring 700-talet f.Kr. Han skall enligt traditionen fått inspiration därtill från Kreta och oraklet i Delfi. Mest framträdande bland de spartanska levnadsreglerna var ett förbud att äga något alls förutom det allra nödvändigaste (jämför uttrycket spartansk).

Trots att Lykurgos förvandlade Sparta (Σπαρτη) till en militärstat var Sparta i vissa avseenden antikens mest jämställda samhälle. Kvinnor och män sågs som mer lika i värde än i de flesta andra grekiska stadsstater. Kvinnornas jämförelsevis höga anseende kom sig av att männen hyllade dem för att det var de som födde och fostrade de blivande krigarna under deras första år. Även om till exempel Aten blev en demokrati fick kvinnorna aldrig rösträtt där.

Dragen av jämställdhet gällde dock bara mellan man och kvinna. Sparta hade liksom Aten och i stort sett alla länder eller folkslag i den då kända världen en slavbefolkning. Spartanerna hade dessutom den med sannolikhet största slavbefolkningen i relation till statens befolkning, vilket bl.a. berodde på att många segrar i krig gav ett stort antal fångar. Denna slavbefolkning kallades heloter och var den största befolkningsgruppen i Sparta. De flesta heloterna utnyttjades som livegna inom jordbruket, andra kunde vara allt från kroppsarbetare till skickliga hantverkare. Heloterna hölls i schack av de, sedan barnsben, stridsutbildade spartanska krigarna, landets försvarare, som utgjorde klasspyramidens topp. En tredje befolkningsgrupp i Sparta kallades perioiker. De var fria handelsmän och hantverkare i Spartas ytterområden men saknade medborgarskap. Perioikerna slapp spartanernas kasernliv men tjänstgjorde som soldater under krigstid.

Sparta befann sig långt ifrån Atens stilbildande hellenska kultur. Sparta var, ur geografisk synvinkel sett, grannstat till Aten men samtidigt en kulturell främling. Där Aten prisade talets gåva och intellektet, gjorde spartanerna sak av att vara de bästa krigarna och levde oerhört enkelt.

Kriget mot perserna och slaget vid Thermopyle[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Persiska krigen och Slaget vid Thermopyle
Marmorstaty av en hoplit med tillhörande hjälm (400-talet f.Kr.), förmodligen Leonidas, Sparta, Spartas Arkeologiska Museum, Grekland.

Sparta blev Greklands ledande krigsmakt[3] och grundade kring mitten av 500-talet det peloponnesiska förbundet. Mellan 492 f.Kr. och 479 f.Kr. utsattes Grekland för tre straffexpedioner för att de stött en lydisk revolt mot perserna 499 f.Kr.[4] Efter att den första expeditionen mot Grekland drabbats av logistiska problem och den andra besegrats av atenarna vid Maraton gick Persiska riket tio år senare (480f. Kr.) till attack mot Grekland. Apollontemplet i Delfi, den största allgrekiska helgedomen, stödde öppet Persien och trots att ett gemensamt grekiskt försvar diskuterats fick Sparta och Aten bära huvudbördan.[4] En armé som skulle spärra vägen till Grekland vid Thermopyle blev utmanövrerad och fick lämna kvar en eftertrupp av 300 spartaner för att fördröja perserna. Detta gav upphov till hjältemyten om slaget vid Thermopyle.[4] Perserna besegrades emellertid några veckor senare, då deras flotta nedgjordes vid slaget vid Salamis.

Peloponnesiska kriget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Peloponnesiska kriget

Slaget vid Salamis visade Atens överlägsenhet till sjöss och gav upphov till en groende rivalitet som kom att ge upphov till det peloponnesiska kriget.[5] På den ena sidan i konflikten fanns peloponnesiska förbundet med Sparta i spetsen och på den andra sidan sjöförbundet med Aten i spetsen. Då den första makten var främst landbaserad och den andra sjöbaserad kom ingen åt den andra och kriget blev utdraget med härjningar av landsbygden, övergrepp mot civilbefolkningen och massavrättningar av vapenföra män.[6] Mot slutet av kriget lyckades Sparta bygga upp en flotta och fick övertaget. De erbjöd fred två gånger, men Aten vek sig inte förrän deras flotta förintades av den spartanska 405 f.Kr.[6]

Spartas nedgång som stormakt[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget var Sparta utarmat och militärt svagt; många spartaner hade dött i kriget. Med den allmänna ekonomiska nedgång efter kriget blev många nyfattiga greker legosoldater och hyrde ut sig till andra makter. Sparta förlorade under början av 300-talet ett krig mot perserna vars fredsvillkor perserna helt fick diktera (Konungafreden). Därefter gjorde landskapet Messenien uppror mot Sparta och bildade en egen förbundsstat. Arkadien följde kort därefter efter och gjorde samma sak.[6]

Sparta i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Sparta inom idrotten[redigera | redigera wikitext]

Flera moderna idrottsklubbar använder tillnamnet Sparta - till exempel Sparta Prag.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ A history of world societies, s. 78.
  2. ^ A history of world societies, s. 81.
  3. ^ Nationalencyklopedin, på internet, besökt 21 augusti 2011, uppslagsord: Sparta
  4. ^ [a b c] Wikander & Wikander (2003), s. 106-110.
  5. ^ Encyclopædia Britannica, på internet, 21 augusti 2011, uppslagsord: Sparta
  6. ^ [a b c] Wikander & Wikander (2003), s. 112-117.