Specialbibliotek
Specialbibliotek utgör en del av forskningsbiblioteken och de kan ha uppgifter av vitt skilda slag. Många gånger har de i uppdrag att tillgängliggöra och bevara alla medier inom sitt specialområde.
Specialbiblioteken är ofta knutna till myndigheter, arkiv eller museer. Det finns 40 specialbiblioteksorganisationer i Sverige som är offentligt finansierade, minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänheten.
Exempel på offentligt finansierade specialbibliotek[1][redigera | redigera wikitext]
- Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum, biblioteket
- Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
- ArkDes
- Armémuseum, biblioteket
- Biblioteket på Eksjö museum
- Bohusläns museum
- Centrum för informationssökning på Läkemedelsverket
- Finlandsinstitutet
- Flygvapenmuseum
- FMV, bibliotek Forum för levande historia
- Göteborgs Stadsmuseum biblioteket
- Havs- och vattenmyndigheten, biblioteket Institutet för språk och folkminnen
- Jamtli museum
- Jönköpings läns museum
- Kalmar läns museum biblioteket
- Konstbiblioteket/Nationalmuseum och Moderna Museet
- Kulturparken Småland
- Akademien för de fria konsterna, biblioteket
- Skogs och lantbruksakademin, biblioteket
- Livsmedelverkets bibliotek
- Musik- och teaterbiblioteket Mångkulturellt centrum Nordiska Afrikainstitutets bibliotek
- Nordiska museets bibliotek
- Patent- och registreringsverkets bibliotek
- Postmuseum
- Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens bibliotek
- Riksarkivet
- Riksdagsbiblioteket
- Samernas bibliotek, Sametinget
- SIPRI Library and Documentation Department
- Statens maritima museer, biblioteken
- Stockholms stadsarkiv
- Svenska barnboksinstitutets bibliotek
- Svenska filminstitutets bibliotek
- Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, biblioteket
- VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC
- Östergötlands museums bibliotek
Exempel på privata specialbibliotek[redigera | redigera wikitext]
Judiska biblioteket, tillhör judiska församlingen i Stockholm[2]
Svenska Akademiens Nobelbibliotek
Exempel på nedlagda specialbibliotek[redigera | redigera wikitext]
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, SPPB, Stockholm, var tidigare ett nationellt forskningsbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik. Det hade sitt ursprung i det 1885 bildade Pedagogiska biblioteket. SPPB fick ställning som egen myndighet 1988 och blev 1991 ansvarsbibliotek för sina områden. Sedan 2003 ingår samlingarna i Stockholms universitetsbibliotek.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Offentliga bibliotek”. www.kb.se. Arkiverad från originalet den 10 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200610204432/https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/biblioteksutveckling/offentliga-bibliotek.html. Läst 11 juni 2021.
- ^ ”Bibliotek & bokutlån”. Judiska Församlingen i Stockholm. Arkiverad från originalet den 11 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210611190618/https://jfst.se/fler-tjaenster/bibliotek-bokutlaan/. Läst 11 juni 2021.
- ^ ”Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statens-psykologisk-pedagogiska-bibliotek. Läst 30 juni 2021.