Stabilitet (skeppsteknik)

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Stabilitet (latin för orubblighet, stadga) är förmågan att bibehålla och återta sin jämvikt.

En kropps stabilitet är därmed förhållandet mellan den uppåtriktade kraften och tyngdpunkten.

Historia

Stabiliteten har under sjöfartens historia varit ett stort problem som orsakat många katastrofer.

Faktorer

Stabiliteten är ett brett begrepp som innefattar och beror på många faktorer, bl.a.

G - Tyngdpunktens läge
I - Yttröghetsmoment, inverkan av fria vätskeytor
B - Flytkraft
D - Djupgående
$\Delta$ - Deplacement

Stabilitetsbegrepp

Med ett antal av dessa faktorer kända kan ett fartygs stabilitet beräknas med formlerna nedan, stabilitet är dock ett samlingsbegrepp och för att

M - Metacentrum
GZ - Statiskt stabilitet eller Rätande hävarm
Dynamisk stabilitet

Formler

$GZ=GM\sin \theta$ där $\theta =lutningsvinkel$ och $0^{\circ }\leq \theta \leq 10^{\circ }$

Stabilitetskrav

Begynnelsevärdet på GM får ej vara mindre än 0.15 m. Stabilitetsvidden får ej understiga 60 grader

IMO:s stabilitetskrav:

A 0,055 m-rad B 0,03 m-rad A+B 0,09 m-rad GZ max >25' (>30') GZ30' 0,2 m (meter) GM 0'15 m (meter)

Se även

Metacentrisk höjd