Standard Radio & Telefon AB

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Standard Radio & Telefon AB
Huvudkontor  Sverige
Produkter Censor 932
Alfaskop
Antal anställda 18001968
Historia
Grundat 1938
Gick upp i Stansaab 1971
Ekonomi
Omsättning 140 milj kr1968
Struktur
Moderbolag ITT

Standard Radio & Telefon AB var ett svenskt företag som tillverkade telekommunikationsutrustning och datorer.

Företagshistoria[redigera | redigera wikitext]

Standard Radiofabrik inledde sin verksamhet år 1938 i Johannesfred i Bromma under namnet Standard Radiofabrik som ett dotterbolag till ITT i USA. Företaget ändrade 1956 namnet till Standard Radio och Telefon AB (SRT) för att markera att tillverkning även omfattade utrustning för telefoni.

I början på 1960-talet blev lokalerna vid Bällsta bro och Ulvsunda för trånga och företaget köpte upp en tomt i Veddesta industriområde, där de lät bygga ett kombinerat kontors- och fabrikshus. Den 1 juni 1964 invigdes den nya fastigheten av landshövdingen Erik Westerlind och ITT-chefen Harold S. Geneen.[1]

1971 bröts datadelen av Standard Radio och Telefon ut och det nya företaget fick namnet Stansaab. Bolaget kom att ägas av Svenska staten, Saab-Scania och ITT.

ITT avvecklade sitt engagemang i Stansaab år 1973. Samma år överförs Facits terminaldel till Stansaab.
År 1975 fick Stansaab en mycket stor order från Ryssland på ett luftrafiksystem för Moskva m.fl. orter. Ordervärde ca 320 miljoner kronor.

Datasaab-divisionen från Saab-Scania (i Linköping) och Stansaab (i Barkarby) slogs ihop 1978 i företaget Datasaab AB. Ericsson-koncernen bildade företaget EIS (Ericsson Information Systems) 1981 bl.a. med Alfaskopdelen från Datasaab AB. Radardatasystem (Ledningssystem) gick till SRA.

STRIL[redigera | redigera wikitext]

Företaget levererade flera delsystem till flygvapnets STRIL-system. Första stora ordern var på Indikatorsystem m/59 för flygvapnets PS-08 radarstationer som vanns i konkurrens med etablerade utländska aktörer som Decca och Marconi. Systemet var i grunden analogt men med vissa delar uppbyggda med digitalteknik. Systemet skulle ge stöd till operatörena på radarstationen inom stridsledning, luftbevakning, presentation och kommunikation.

STRIL 60[redigera | redigera wikitext]

Det stora genombrottet för den militära avdelningen hos Standard Radio & Telefon kom i samband med utbyggnaden av STRIL 60. När Marconi hade fått ordern för de nya Luftförsvarscentralerna för STRIL 60 som skulle baseras på digitaltekniska lösningar, var den rådande uppfattningen att Decca skulle få ordern på radargruppcentralerna baserade på analog teknik som tröst. KFF anmodade Standard Radio & Telefon att lämna in en offert på radragruppcentraler baserade helt på digital teknik, då man kunde vissa upp en prototyplösning i labmiljö så fick man ordern den 18 november 1961.[2]

För användning som centraldator i de nya centralerna utvecklade man den befintliga Censor 120 till en riktig programminnesstyrd dator, som försågs med ett arbetsminne på 4096 ord med 40 bitars ordlängd. För att den skulle hinna med att utföra de stora mängderna trigonometriska beräkningarna som krävdes för stridsledningen så försågs datorn med ett snabbminne med dioder för makroinstruktioner till beräkningar som utfördes ofta. Den färdiga datorn fick namet Censor 220, den kompletterades med en Facits DS 9000 som satellitdator i centralerna.

För att öka kapaciteten i radargruppcentralerna så beställde KFF 1967 en uppgradering med den nyutvecklade Censor 932 som hade 32-bitars ordlängd och en liknande arkitektur som IBM 360.

Alfaskop[redigera | redigera wikitext]

Företaget (och sedermera Stansaab) tillverkade bildskärmsterminalen Alfaskop som var en av företagens mest lönsamma produkter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Järfällaboken II: SRT-Stansaab-Datasaab”. http://se.services.fujitsu.com/veteran/litt/jrfbok.htm. Läst 19 maj 2010. 
  2. ^ Kjell Mellberg. ”Det stora språnget”. JUBILEUMSSKRIFTER 1997. http://www.veteranklubbenalfa.se/veteran/litt/jub97_40.htm. Läst 19 maj 2010.