Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport
ARN Flygplatsens läge i Sverige
Allmän information
Ort	Stockholm
Kommun	Sigtuna
Flygplatstyp	Internationell flygplats
IATA-kod	ARN
ICAO-kod	ESSA
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1959
Höjd över havet	37 meter (124 fot)
Geografiska koordinater	59°39′07″N 17°55′07″O
Totalt antal sysselsatta	15 000
Övrigt	Sveriges största flygplats
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	30 minuter med bil, 20 minuter med tåg (Arlanda Express)
Flygbuss	Flygbussarna & Swebus
Parkering	20 400 parkeringsplatser fördelade på parkeringshus, långtids- och korttidsparkering
Trafikerande flygbolag	85 (2008)
Charter	16 (april 2006)
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning Längd Bredd 01L/19R 3 301 45 Asfalt 01R/19L 2 500 45 Asfalt 08/26 2 500 45 Asfalt
Statistik
Passagerare (2011)	19 068 812 (▲ +12%)
Varav inrikes (2011)	4 737 820 (▲ +18%)
Varav utrikes (2011)	14 330 992 (▲ +11%)
Landningar (2011)	105 401 (▲ -11%)

Arlandas kontrolltorn

Stockholm Arlanda Airport (IATA: ARN, ICAO: ESSA) är belägen i Sigtuna kommun i Stockholms län och är Sveriges största internationella flygplats.

Med 19 miljoner passagerare och drygt 230 000 starter och landningar per år är Arlanda Sveriges största flygplats, Nordens tredje (efter Köpenhamn-Kastrup och Oslo-Gardermoen). Flygplatsen klarar maximalt av 80 starter/landningar per timme. Markområdet, 2 600 hektar, omfattar ett bansystem med tre banor, fyra terminaler, driftbyggnader med mera men även jordbruksmark, skogsområden, vattendrag samt en sjö, Halmsjön. Arlanda är en statlig flygplats som ägs och drivs av Swedavia (tidigare LFV fram till 1 april 2010 då driften av de statliga flygplatserna flyttades över till det nybildade statligt ägda bolaget Swedavia). Inrikespassagerarna utgör en icke oväsentlig del av passagerarna.

Arlanda utgör en del av Sweden Solar System, då Jupiter representeras av en blomsterrabatt på flygplatsen.

Historia

Arlandas tillkomst

Se även: Flyghamnsstyrelsen

Byggandet av Arlanda föregicks av många års utredningar där många olika förslag till placering figurerade. Redan 1943 tillsattes en utredning för att undersöka möjligheten att komplettera Bromma flygplats, som hade invigts 1936. Anledningen till detta var planer på att inrätta flyglinjer till Nordamerika. Brommas banor var nämligen för korta för de nya långdistansflygplanen. Utredningen - som kom att kallas 1944 års flygplatsutredning - skulle undersöka alternativa lägen för ett "Atlantflygfält". Utredningens förslag var Grillby i Enköpings kommun, Uppsala län, uppåt 80 km väster om Stockholm. Utredningen avrådde från de alternativa placeringarna Skå-Edeby och Väsby. Stockholms stad föredrog dock att flygplatsen placerades i Väsby, och efter kompletterande utredning föreslog utredningen i januari 1946 att flygplatsen skulle placeras vid Halmsjön, 42 km norr om Stockholm, en bit bortom Väsby. Samma år fattade riksdagen beslut om att anlägga en storflygplats i enlighet med utredningens förslag. Byggandet vid Halmsjön startade 1952 men på grund av ansträngd ekonomi blev resultatet först en enkel betongbana som gick under namnet Halmsjöbanan. Invigningsflygningen genomfördes den 26 november 1954 på sträckan Bromma - Halmsjön. Med öknamnet puckelbanan blev banan föga använd. Halmsjöbanan kom efter ombyggnad senare att ingå i det som idag är bana 2:s taxibana på Arlanda.

En Airbus A330 förbereds för en atlantflygning vid pir F

Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade Luftfartsstyrelsen i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels Jordbro, som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både Västerhaninge kommun, länsstyrelsen och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen F 18 Tullinge och marinbasen i Berga. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - storflygplatsutredningen - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. Luftfartsverket och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av lera) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen DC-8, och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.

För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen Året Runt men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget Arlanda som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag Arland. Namnet kommer sig av det existerande Ärlinghundra härad, där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som provincia Aarland, = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet Stockholm-Arlanda flygplats.

Flygplatsen började användas den 14 december 1959 och då endast för skolflygning. Klockan 13.59 landade det första flygplanet på bana 1, en Caravelle från SAS som hade startat från Bromma med flygkapten Axel Oldne vid spakarna. Med på flygresan var kommunikationsminister Gösta Skoglund som samma dag förklarade flygfältet öppnat. Den 5 januari 1960 öppnades Arlanda för trafik och den 26 juni 1960 lyfte en DC-8 från SAS på den första reguljära flygningen till New York. Inledningsvis användes mycket primitiva byggnader på Arlanda som terminalbyggnad för denna trafik.

Den 1 april 1962 invigde kung Gustaf VI Adolf officiellt Stockholm-Arlanda Flygplats som då hade fått en särskild utrikeshall och utrikestrafiken från Stockholm flyttade i och med detta från Bromma till Arlanda. Den första "kändisen" som flög från Arlanda var Greta Garbo, som klockan 0.15 på invigningsdagen den 1 april, startade mot USA.

Utbyggnader på Arlanda

Den ökande svenska charterturismen till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk 1972. 1976 invigdes utrikesterminalen Arlanda International, den nuvarande terminal 5, av kung Carl XVI Gustaf och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit.

Den 1 oktober 1983 invigdes Inrikes 1, som idag är terminal 4, av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Den 1 januari 1984 flyttade SAS inrikesflyg och Linjeflyg till terminalen, delvis från Bromma som skulle tömmas på jetflyg. Terminalen var underdimensionerad redan när den invigdes då inrikesflyget hade vuxit långt mer än de prognoser som låg till grunden för bygget. 1990 invigdes därför Inrikes 2, som idag är terminal 2, av prins Bertil. SAS inrikesflyg flyttade in i terminalen men en kraftig lågkonjunktur ledde till sjunkande antal passagerare och redan 1992 lämnade SAS den, vilket ledde till en långdragen juridisk tvist om kostnaderna för byggandet av "Inrikes 2". Tvisten gällde huruvida Luftfartsverket och SAS hade ett avtal som stipulerade villkoren för användandet av terminalen. Tvisten vanns sedermera av SAS (jfr pir F nedan). Terminalen byggdes därefter om till en kombinerad in- och utrikesterminal, vilket ledde till att terminalerna döptes om till nummer 2-5 istället för de tidigare inrikes- och utrikesbeteckningar. Uppgifter gör gällande att siffran 1 reserverades för en eventuell framtida terminal bredvid terminal 2 (se nedan). Terminal 3 invigdes ungefär samtidigt som terminal 2, avsedd att flytta mindre bolags rutter med propellerplan från Bromma. Det blev till nytta särskilt för de många som använder dessa linjer med byte till/från annat större plan.

Efter byggandet av en särskild järnväg (Arlandabanan) med underjordiska stationer började snabbtåget Arlanda Express i november 1999 att trafikera sträckan Stockholm C-Arlanda.

I mitten av 1990-talet gick konjunkturen upp igen och flygresandet ökade till nya rekordsiffror, vilket ledde till att det blev trångt på Arlanda. Den 10 november 1998 gick därför det officiella startskottet för byggandet av bana 3, som ligger parallellt med bana 1. I samband med byggandet av den tredje banan påbörjades byggandet av ett nytt trafikledartorn (83 m högt) som togs i drift den 23 december 2001. Nybyggnaderna omfattade även en ny brandstation och en ny terminal, som kom att utgöra den tredje piren (pir F) på terminal 5, och togs i bruk i januari 2002. I samband med Sveriges inträde i Schengensamarbetet 2001 skedde ombyggnader för att kunna separera utrikespassagerare från icke-Schengen-länder från övriga passagerare. För att möjliggöra detta blev terminal 2 en ren utrikesterminal och terminal 5 fick en fjärde våning. Invigningen av det nya tornet, pir F och bana 3, förrättades den 29 maj 2002 av kronprinsessan Victoria. Invigningsflygningen på bana 3 skedde dock först klockan 11.00 den 17 april 2003.

En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet 2000 (18 264 000 passagerare), var passagerarantalet 2003 nere på 15 113 000, vilket bara är aningen över 1997 års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under 2006 ha uppgått till 17 539 000 (vilket var mer än 1999 men mindre än 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för 2007 skulle överträffa de för 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år 2005 överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. 2000 genomfördes 275 000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228 000, och prognosen för 2007 var 231 000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord. Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl. Arlandas utbyggnader har inte alltid följt konjunktursvängningar bra men de är å andra sidan avsedda att användas i många årtionden.

Skrinlagda planer och framtida utbyggnader

Arlandas terminaler enligt Projekt Arlanda 2002, aldrig fullt genomfört.

En omfattande ombyggnad av Arlanda började planeras 1998 under namnet Projekt Arlanda 2002, utöver de genomförda åtgärderna med att bygga bana 3, nytt torn och pir F, var tanken att ombyggnaden skulle innefatta att Terminal 3 revs och återuppstod som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilka tillsammans skulle bilda Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två existerande pirer skulle också byggas om och tillsammans med en nybyggd pir bilda Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Båda terminalerna skulle ha avgångshall på övre plan och ankomsthall i nedre plan. Dessa utbyggnader sköts på framtiden. Projektet var först planerat att färdigställas 2002 men senare besked från Luftfartsverket hade först 2004 som tidpunkt för färdigställandet. Den 17 december 2003 invigde statsrådet Ulrica Messing det "Nya Arlanda" och därigenom verkar resterande utbyggnader ha inställts eller skjutits upp till en obestämd framtid.

Även Arlanda börjar drabbas av samma hämmande av utbyggnad som Bromma, eftersom de omkringliggande tätorterna, främst Upplands Väsby, Rosersberg och Märsta har växt sig allt närmare flygplatsen. Man har undvikit bygga bostäder rakt under bana 1 och 2:s flygleder men det är problem med bana 3:s leder, där bostäder byggts trots att de ligger bara 2 km vid sidan av bana 1.

Arlanda har egentligen aldrig designats som en transferflygplats, i varje fall inte transfer mellan utrikesplan, utan är byggd för att vara start och mål för resenärer. Planlösningen för Arlanda med flera separata terminaler är därför mindre lyckad för transfer, och det finns heller inga hotell och andra faciliteter i den utsträckning som är vanlig utomlands (terminalhotell både innanför och utanför säkerhetskontrollen, förströelser etc.). Behovet av sådant är inte så stort av följande skäl: De flesta byten sker mellan två inrikeslinjer eller inrikes-utrikes. Vissa byten finns mellan Finland och länder söderut men få byter mellan utom-Schengenflygningar. Så hotell innanför säkerhetskontrollen behövs knappt. Arlanda har också få långdistanslinjer, för vilka lång bytestid behövs (för att minska risken för missade plan). Flygplatsen anses ganska bra för transfer ändå, enligt flygplatsens egen utsago bättre än en del stora transferflygplatser som London och Paris, där terminalbyten är besvärligare.

Kommunikationer

Järnväg

Arlandas Arlanda Express-perrong

Arlandas järnvägscentral

Ett av de snabbaste och mest populära sätten att ta sig mellan Stockholm Central och Arlanda är med snabbtåget Arlanda Express som tar cirka 20 minuter. Arlanda Express har två stationer, Arlanda S under terminal 2, 3 och 4, och Arlanda N under terminal 5.

Den tredje stationen betecknad Arlanda C som finns under servicekomplexet SkyCity trafikeras ej av Arlanda Express utan endast av fjärrtåg varifrån man kan nå platser som exempelvis Sundsvall, Falun, Mora, Östersund och Åre utan att byta tåg.

Även Upptåget, Uppsala läns lokaltågsnät, som går sträckan Upplands Väsby - Uppsala - Tierp (1/2) - Gävle (1/4) och SJ:s regionaltågslinje Linköping - Gävle trafikerar numera stationen. Det sistnämnda är, tillsammans med Arlanda Express, det snabbaste sättet att ta sig mellan Stockholm C och Arlanda (18 minuter enl. tidtabell), och betydligt billigare, som billigast 95 kr för en andraklassbiljett och 115 kr för en förstaklassbiljett (se [1] för priser för specifika avgångar). Det skall jämföras med det klasslösa Arlanda Express som kostar 240 kr (120 för barn samt pensionärer). Vid åkande med tåg till eller från Arlanda finns en extra avgift, som ingår i enkelbiljetter. För att säkerställa att denna avgift faktiskt betalats infördes i december 2006 en spärr i SkyCity där biljetterna kontrolleras. Avgiftsintäkterna används för att betala lånen som togs för att bygga Arlandabanan.

Det finns också enstaka regionaltåg på sträckan Uppsala - Hallsberg (3 tåg mot Hallsberg och 1 mot Uppsala dagligen). Tidvis har det funnits många fler. Numera krävs oftast byte till Arlanda Express på Stockholm C eller till regionaltåg Linköping - Gävle på Stockholm C, Flemingsberg eller Södertälje Syd. Man kan även åka med lokaltransport från Stockholm C, Flemingsberg eller Södertälje syd (det sista kräver dock byte i Södertälje hamn) om man föredrar det alternativet.

Biljetter säljs ej för fjärrtåg mellan Arlanda C och Stockholm C. Man kan åka med lokaltåg (Upptåget) (kräver byte i Upplands Väsby) eller med regionaltåg Linköping - Gävle (direkttåg).

Flygbussarna och Swebus

Flygbussarna (Airport Coaches) är ett kollektivt resalternativ som erbjuds mellan Stockholm och Arlanda. Bussarna har, beroende på linje, ett flertal hållplatser längs vägen alternativt direkttrafik mellan Stockholms innerstad och Arlanda. Flygbussarna avgår var tionde minut från Cityterminalen vid Stockholm central med en restid på ca 40 minuter för det snabbaste alternativet utan stopp på vägen.

Swebus driver sedan den 24 maj 2010 en konkurrerande direktlinje mellan Arlanda och Stockholm central (Cityterminalen) med stopp precis bredvid Flygbussarna. Restid Arlanda-Stockholm C är cirka 35 minuter. Swebus linje lanserades som snabbare linje, med direkttrafik till och från Arlanda -Stockholm central (Cityterminalen), och med ett lägre pris. Vidare erbjuds fri internet och eluttag ombord och fyra barn upp till 16 år reser gratis tillsammans med fullt betalande vuxen. Flygbussarna svarade genast genom att ta bort flera stopp på vägen på vissa av sina avgångar och därigenom korta restiden. Swebus driver även sedan tidigare även trafik på linjerna Örebro – Köping – Västerås – Enköping – Arlanda.

Swebus och Flygbussarna är bland de billigaste sättet att transportera sig mellan flygplatsen och Stockholms innerstad om man inte räknar med kollektivtrafiken som visserligen kostar mindre men kräver byten och därför är mer omständligt. Båda företagen erbjuder under perioder kampanjpriser på sina resor till flygplatsen varför ett besök på respektive företags hemsida innan resan kan innebära sparade pengar.

SL

Kombinationen pendeltåg, Märsta station och buss 583 (totalt ca 65 min) är det billigaste alternativet till och från flygplatsen.^{[källa behövs]} Bussen passerar terminalerna 2, 4 och 5, Sky City och många andra ställen på Arlanda.

Det finns planer på att från år 2012 köra SL pendeltåg via Arlanda till Uppsala med stopp i Upplands Väsby och på alla de vanliga stationerna söder därom och en bit söder om Stockholm. Troligen kommer inte Upptåget gå till Arlanda längre då, eftersom Arlanda ligger i Stockholms län och SL därför borde köra dit.

UL

Förutom tåg (Upptåget) går det även att med Upplands Lokaltrafik ta länsbuss 801 till Uppsala, 803 till Bålsta och Enköping och 806 till Almunge.

Bil - Taxi

Flygplatsen har direktanslutning till motorvägen Arlandaleden som i sin tur ansluter till E4 mot Stockholm och Uppsala/Sundsvall. Vägavstånd från Stockholm är 41 km och från Uppsala 32 km.

Om slutdestinationen inte ligger i direkt närhet av Stockholms centralstation (och inte söder om Mälaren) är det snabbaste alternativet till slutdestinationen ofta taxi hela vägen som har fasta priser, 400-500 kr till Stockholms centrala delar. Man kan med fördel resa med tåg och taxi i kombination, särskilt fördelaktigt för målpunkter söder om Stockholms innerstad, då det är ofta är köer på E4.

Spårtaxi

Ett spårtaxisystem planeras att uppföras som testprojekt i Märsta-Arlanda-området. Detta är endast planerat i form av en förstudie, det finns ingen finansiering och ingen tidsplan för närvarande. Sigtuna kommun intresserar sig men kan inte finansiera det.

Cykel

Det finns cykelbana från Märsta (strax söder om stationen), varifrån det är cirka 6 km till terminalerna.

Myndigheter och säkerhet

Arlanda är ett civilt skyddsobjekt och riksgräns. Därför arbetar dessa enheter dygnet runt på flygplatsen:

Polisen

Gränspolisen på Arlanda har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på terminal 5 för flyg utanför Schengensamarbetet, Passkundtjänst och allmänt polisarbete. Bombrobot finns placerad av säkerhetsskäl. Det är Gränspolisen som undersöker farligt bagage efter en bedömning av skyddsvakt. Polisstationen som hjälper till med anmälan och provisoriskt pass ligger i Tullgränd.

Tullen

Tullverket på Arlanda har i uppgift att ta hand om tullavgifter och stoppa illegalt varuinflöde till Sverige. Gränsskyddsgrupper genomför tullkontroll på resenärer och frakt. Klareringsexpedition finns på ankomsthall i terminal 2 (beronde på flyg), 5 och även i Tullgränd.

Airport Security

Säkerhetskontroll och skyddsvaktsbevakning sköts sedan 2007 av Securitas. Vakthavande säkerhetschef Duty officer är Swedavias ansvar medan Räddningstjänsten sköts av Falck.

Terminaler

För närvarande består Arlanda av fyra terminaler:

• Terminal 2 för utrikestrafik med i första hand lågprisbolag
• Terminal 3 för inrikestrafik (regionaltrafik)
• Terminal 4 för inrikestrafik
• Terminal 5 för utrikestrafik, den klart största terminalen, med tre separata pirar. De tre pirarna på terminal 5 heter från söder till norr pir B, pir A och pir F.

Mellan terminalerna är det gångavstånd, om än ganska långt mellan terminal 2 och 5 (cirka 700 m, och 1100 m till pir F). Hela sträckan är dock inomhus. Det finns dessutom transferbussar mellan terminalerna samt långtidsparkering.

Det finns ingen Terminal 1. Det finns olika uppgifter om varför det blivit så. En uppgift gör gällande att siffran har reserverats för en eventuell framtida terminalbyggnad bredvid terminal 2, för att terminalerna även efter en sådan utbyggnad skall ligga i nummerordning. Det har också historiska skäl eftersom terminal 2 och 3 hette Inrikes 2 och Inrikes 3 när de var nya. En annan gör gällande att Bromma innehar terminal 1 i LFV:s egen förteckning över flygplatsterminaler i Stockholm.

Sky City

Del av Sky City

Mitt i Arlandas terminalbyggnad finns Sky City, som hyser Radisson SAS SkyCity Hotel, Rest and fly en del butiker och restauranger och även valutaväxling. I Sky City finns ett fönster av väl tilltagna proportioner, varigenom man bland annat kan beskåda flygplanstrafiken vid terminalerna fyra och fem. En av arkitekterna till Sky City är den svenska arkitekten Tommy Sundberg.

Flygledartornet

Arlandas kontrolltorn

Bygget av det nya kontrolltornet, Arlandatornet, började juli 1999 och blev klart maj 2001 till en byggkostnad av 24 miljoner kronor. Driftstarten för tornet blev den 23 december 2001. Tornet är 83 meter högt (90 meter inklusive masten) men det sträcker sig också 11 meter ner under markytan. Vid klart väder är det möjligt att se Globen i Stockholm och Uppsala domkyrka från tornet.

Flygledarna arbetar högst upp i tornet, i en driftcentral på 90 kvadratmeter. På våningen under finns rampkontrollen, de som fördelar flygplanen på terminaler och olika gater.

Start- och landningsbanor

Arlandas tre banor, geografiskt korrekt.

Arlanda har tre start- och landningsbanor.

• Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Drygt 70% av starterna sker på denna bana som är 3 300 m lång.
• Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 40% av landningarna sker på denna bana.
• Bana 3 (01R,19L), öppnades 2003. Används vid landningar vid högtrafik men även vid starter under hela dagen.

Bansystemet 01R/19L och 01L/19R (bana 1 och bana 3) är ett exempel på parallellbanesystem, där en bana används till starter och den andra för landning. Detta underlättar trafikledningen. Bana 08/26 (bana 2) används då nästan enbart vid speciella väderförhållanden. Man strävar alltid efter att starta och landa mot vinden.

Flightspotting

Arlanda erbjuder många bra ställen att se flygplan som startar, landar och taxar, så kallad flightspotting.

Andelen passagerare som passerar Arlanda är som lägst på lördagar och som högst på torsdagar tätt följt av fredagar.

Flest starter och landningar är det kl 7–10 samt kl 16–21. Klockan 7–9.30 är det upp till 40 landningar och 40 starter i timmen, vilket är den teoretiska maxkapaciteten för Arlanda.

Fraktflyg

2006 transporterades totalt 184 000 ton gods och post via Arlanda. Fraktflygen har ökat på senare tid, +7 % 2005–2006. Andelen post har minskat med 4,1 % till 26 000 ton medan övrigt gods har ökat med 9 % till totalt 158 000 ton (alla siffror avser jämförelse 2005/2006).

Korean Air, Cathay Pacific, China Airlines och Jade Cargo har 8 flygningar i veckan med Boeing 747. Andra operatörer är FedEx, UPS, DHL, JETPAK m fl.

Destinationer och flygbolag

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2010

1. Köpenhamn &&&&&&&&01170306.&&&&&01 170 306 2. Oslo &&&&&&&&01006616.&&&&&01 006 616 3. London &&&&&&&&01001110.&&&&&01 001 110 4. Luleå &&&&&&&&&0865939.&&&&&0865 939 5. Helsingfors &&&&&&&&&0812235.&&&&&0812 235 6. Frankfurt &&&&&&&&&0534156.&&&&&0534 156 7. Amsterdam &&&&&&&&&0511214.&&&&&0511 214 8. Umeå &&&&&&&&&0507558.&&&&&0507 558 9. Göteborg &&&&&&&&&0499861.&&&&&0499 861 10. Paris &&&&&&&&&0443346.&&&&&0443 346

11. Malmö &&&&&&&&&0406312.&&&&&0406 312 12. München &&&&&&&&&0358386.&&&&&0358 386 13. New York &&&&&&&&&0315038.&&&&&0315 038 14. Zürich &&&&&&&&&0289766.&&&&&0289 766 15. Östersund &&&&&&&&&0277106.&&&&&0277 106 16. Wien &&&&&&&&&0270944.&&&&&0270 944 17. Berlin &&&&&&&&&0261773.&&&&&0261 773 18. Barcelona &&&&&&&&&0259829.&&&&&0259 829 19. Bangkok &&&&&&&&&0238603.&&&&&0238 603 20. Skellefteå &&&&&&&&&0208019.&&&&&0208 019

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Reguljära destinationer

Terminal 2

Flygbolag	Destinationer
Air Berlin	Berlin-Tegel
EasyJet	Genève
Germanwings	Berlin-Schönefeld, Köln-Bonn
Niki	Wien
Norwegian Air Shuttle	Året runt: Agadir, Alicante, Barcelona, Belgrad, Bergen, Berlin-Schönefeld, Budapest, Köpenhamn, Edinburgh, Faro, Helsingfors, Las Palmas de Gran Canaria, London-Gatwick, Malaga, Marrakech, München, Nice, Oslo-Gardermoen, Prag, Rom-Fiumicino, Tel Aviv, Åbo Säsong: Aten, Bordeaux, Chania, Dubai, Dubrovnik, Genève, Grenoble [startar 7 januari 2012], Kos, Larnaca, Palermo, Palma de Mallorca, Pula, Rhodos, Salzburg, Santorini, Sarajevo, Split
Skyways	Bergen, Stavanger, Trondheim Säsong: Røros

Terminal 3

Flygbolag	Destinationer
Nextjet	Arvidsjaur, Gällivare, Hagfors, Hemavan, Kramfors-Sollefteå, Lycksele, Mora, Sveg, Torsby, Vilhelmina
Skyways	Halmstad, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Växjö, Sundsvall-Härnösand, Visby

Terminal 4

Flygbolag	Destinationer
Blue 1 (utförs av Golden Air(flygs på uppdrag av Scandinavian Airlines))	Kalmar
Höga Kusten Flyg (utförs av Golden Air)	Örnsköldsvik
Norwegian Air Shuttle	Göteborg-Landvetter, Luleå, Malmö, Umeå Säsong: Visby
Scandinavian Airlines	Göteborg-Landvetter, Kalmar, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Skellefteå, Sundsvall-Härnösand, Umeå, Ängelholm-Helsingborg, Åre-Östersund Säsong: Visby

Terminal 5

Flygbolag	Destinationer
Adria Airways	Ljubljana
Aeroflot	Moskva-Sheremetyevo
Aerosvit Airlines	Kiev-Boryspil
Air Åland (utförs av Nextjet)	Mariehamn
Air Baltic	Riga, Tallinn, Uleåborg
Air China	Peking-Capital
Air France	Paris-Charles de Gaulle
Air Sweden	Erbil, Sulaymaniyya, Bagdad [börjar 2 november], London-Stansted [börjar 1 november]
Arkia Israel Airlines	Tel Aviv [säsong]
Austrian Airlines	Wien
B&H Airlines	Sarajevo
Belavia	Minsk
Blue1	Helsingfors
Blue1 (utförs av Golden Air)	Tammerfors, Uleåborg, Vasa, Åbo
British Airways	London-Heathrow
British Airways (utförs av BA CityFlyer)	London-City
Cimber Sterling	Billund
Continental Airlines	New York-Newark
Czech Airlines	Prag
Delta Air Lines	New York-JFK
Estonian Air	Kuressaare [säsong], Pärnu [säsong], Tallinn, Tartu
Ethiopian Airlines	Addis Ababa
Finnair	Bergen, Helsingfors
Iberia	Madrid
Icelandair	Reykjavík-Keflavík
Iran Air	Teheran
Iraqi Airways	Baghdad, Al Najaf
Israir	Tel Aviv
Jat Airways	Belgrad
Karthago Airlines	Tunis
KLM	Amsterdam
LOT Polish Airlines	Warszawa
Lufthansa	Frankfurt, München
Lufthansa Italia	Milano-Malpensa
Lufthansa Regional (utförs av Lufthansa CityLine)	Düsseldorf, Hamburg, München
Malév Hungarian Airlines	Budapest
Pegasus Airlines	İstanbul-Sabiha Gökçen
Qatar Airways	Doha
Rossiya	St Petersburg
Royal Falcon Airlines	Amman
Scandinavian Airlines	Året runt: Amsterdam, Bergen, Berlin-Tegel, Bryssel, Chicago-O'Hare, Köpenhamn, Dublin, Düsseldorf, Frankfurt, Genève, Helsingfors, London-Heathrow, Manchester, Milano-Linate, Moskva-Sheremetyevo, München, New York-Newark, Oslo-Gardermoen, Paris-Charles de Gaulle, St Petersburg, Trondheim, Zürich Säsong: Aten, Edinburgh, Malaga, Malta, Nice, Palma de Mallorca, Prag, Rom-Fiumicino, Split, Tromsø
Spanair	Madrid, Barcelona
SunExpress	Izmir
Swiss International Air Lines	Zürich
Syrian Arab Airlines	Aleppo, Damascus
TAP Portugal	Lissabon
Thai Airways International	Bangkok-Suvarnabhumi
Turkish Airlines	Antalya, Istanbul, Ankara
Viking Hellas Airlines	Aten, Thessaloniki, Erbil, Bagdad, Sulaimaniyah, Manchester

Källa: Swedavia - destinationsguiden

Charterdestinationer

Aruba (Ving (T.Cook)) Burgas (Apollo (SAS), Ving (SAS), Fritidsresor (TUIfly)) Varna (Apollo (T.Cook), Ving (T.Cook)) Larnaca (Apollo (T.Cook/Novair), Ving (T.Cook), Fritidsresor (SAS), Solresor (Primera)) Puerto Plata (Apollo (T.Cook)) Samana (Fritidsresor (TUIfly)) Dubai (Fritidsresor (TUIfly)) Hurghada (Apollo (Novair), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), Detur (Norwegian), Solresor (Primera)) Marsa Alam (Apollo (SAS)) Sharm el-Sheikh (Apollo (SAS), Ving (T.cook), Fritidsresor (TUIfly), Detur (Norwegian), Airtours (SAS)) Banjul (Ving (T.Cook via Teneriffa)) Bastia/Korsika (Langley (SAS)) Grenoble (Langley (SAS)) Chania (Apollo (Novair), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), Langley (SAS), Airtours (SAS)) Heraklion (Apollo (Novair), Ving (T.Cook)) Karpathos (Apollo (Novair), Airtours (SAS)) Kavala (Apollo (SAS), Airtours (SAS)) Kefalonia (Apollo (SAS), Airtours (SAS)) Korfu (Apollo (Novair)),Fritidsresor (Norwegian) Kos (Apollo (Novair))(Ving (T.Cook)) Lesvos (Apollo (Novair), Ving (Novair)) Preveza (Airtours (SAS), Apollo (Novair), Ving (Novair)) Rhodos (Airtours (SAS), Apollo (Novair), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), (Solresor (Primera) ) Samos (Airtours (SAS), Apollo (SAS),Fritidsresor (TUIfly)) Santorini (Apollo (SAS)) Skiathos (Apollo (Novair), Ving (Novair), Airtours (SAS)) Thessaloniki (Airtours (SAS))(Apollo (SAS)</sup< Zakynthos (Airtours (SAS), Apollo (Novair)) Guadeloupe (Langley (Air Caraïbes)) Goa (Apollo, Ving (båda Novair, via Baku)) Alghero/Sardinien (Fritidsresor (Norwegian)) Catania/Sicilien (Fritidsresor (Norweigan)) Palermo/Sicilien (Solresor (Primera), Airtours (Norwegian)) Neapel (Ving (SAS)) Turin (Ving (SAS))

Aqaba (Apollo (SAS)) Phnom Penh (Fritidsresor (okänt bolag, hösten 2009)) Boa Vista (Fritidsresor (TUIfly)) Sal (Fritidsresor (TUIfly)) Pula (Ving (SAS)) Split (Apollo (Novair), Ving (Novair)) Dubrovnik (Solresor) Tivat (Apollo (SAS)) Malta (Apollo, Solresor, Airtours (alla tre SAS)) Agadir (Apollo, Ving (båda T.Cook)) Cancun (Apollo, Ving (båda T.Cook)) Salalah (Solresor (Primera)) Faro (Fritidsresor (TUIfly)) Ponta Delgada/Azorerna (Solresor (Primera)) Funchal/Madeira (Solresor (Primera)) Genève (Ving (T.Cook), Alpresor (SAS)) Gran Canaria (Airtours (Norwegian), Apollo (Novair/T.Cook), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), Solresor (Primera)) Teneriffa (Apollo (Novair), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), Solresor (Primera)) Lanzarote (Apollo (Novair), Fritidsresor (TUIfly)) Fuerteventura (Apollo (Novair), Ving (T.Cook), Solresor (Primera)) Palma de Mallorca (Apollo (SAS), Ving (T.Cook), Fritidsresor (T.Cook/TUIfly), Solresor (Primera), Airtours (Norwegian) Bangkok (Ving (Corsairfly via Köpenhamn)) Krabi (Apollo, Ving (båda Novair), Fritidsresor (TUIfly)) Phuket (Apollo, Ving (båda T.Cook/Novair), Fritidsresor (Corsairfly, Boeing 747)) Monastir (Apollo (SAS), Ving (T.Cook), Fritidsresor (SAS/Nouvelair), Detur (Nouvelair)) Antalya (Apollo (SAS), Ving (T.Cook), Fritidsresor (TUIfly), Detur (Corendon Airlines/Atlasjet), Solresor (Primera)) Dalaman (Apollo (SAS), Fritidsresor (TUIfly), Detur (Cyprus Turkish Airlines)) Izmir (Fritidsresor (Sun Express)) Fort Lauderdale (Ving, Fritidsresor (båda T.Cook via Oslo)) Porlamar/Isla Margarita (Ving, Fritidsresor (båda TUIfly)) Saigon (Apollo, Ving (båda Novair)) Innsbruck (Ving, Alpresor (båda SAS)) Salzburg (Alpresor (SAS))

I listan anges researrangör (som säljer biljetter), med flygbolaget i mindre stil.
Namnen på flygbolagen Thomas Cook Airlines Scandinavia och TUIfly Nordic är förkortade.
Listan avser 2009 års flygningar^{[Uppdatering behövs]}, komplett förutom några mindre operatörer. Källa: Airtours Apollo Ving Fritidsresor Detur Solresor Langley Alpresor

Internationella flygbolag med trafikkontor på Arlanda

Det finns inga internationella flygbolag som har trafikkontor på Arlanda men SAS har sitt huvudkontor på Arlanda som sköter strategi, inköp, personalfrågor m.m. SAS trafikkontor finns på Kastrup.

Trafikstoppet 2010

Efter att vulkanen vid glaciären Eyjafjallajökull på Island fick ett utbrott i april 2010 stängdes i stort sett all flygtrafik i hela Europa in den 15 april 2010. Eurocontrol, som övervakar den europeiska flygtrafiken, meddelande att trafiken kan vara inställd i uppåt två dygn.

Måndagen den 19 april öppnades åter luftrummet runt flygplatsen för trafik men antalet destinationer blev begränsat då askmolnet från Eyjafjallajökulls utbrott fortfarande täckte stora delar av Europa. Bland annat kunde flyg från USA trafikera Arlanda. Under onsdagen kunde man dock se en ljusning i läget då vindarna börjar vridas mot väst och bort från Europa.

Arlanda på film och TV

Filmer som utspelas på flygplatsen:

• Sällskapsresan (1980)
• Varning för Jönssonligan (1981)
• Jönssonligan får guldfeber (1984)
• Hundtricket (2002)

TV från flygplatsen:

• Stockholm - Arlanda (2009), TV3

Se även

• Arlandatornet
• Stockholm-Bromma flygplats
• Stockholm-Skavsta flygplats
• Västerås flygplats
• Lista över flygplatser i Sverige
• Lista över Nordens största flygplatser
• Stockholm-Arlanda (TV-program)
• Jumbo Hostel

Referenser

Källor

• Nationalencyklopedin (2007)
• fil dr Harald Schiller, Händelser man minns – en krönika 1920–1969, (1970)
• Luftfartsverket, Arlanda Facts 2006
• Luftfartsverket, historik
• Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse