Bit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För artikel om verktygsdelar se i stället: Bits.
Bit
1 4 8 12 16 18 24 26 31 32 36 48 60 64 128 256 512
Applikation
16 32 64
Flyttalsprecision
×½ ×1 ×2 ×4
Flyttalsdecimalprecision
32 64 128
Multipler av bit
SI-prefix Binära prefix
Namn Symbol Faktor Namn Symbol Faktor
Kilobit kb 103 Kibibit Kib 210
Megabit Mb 106 Mebibit Mib 220
Gigabit Gb 109 Gibibit Gib 230
Terabit Tb 1012 Tebibit Tib 240
Petabit Pb 1015 Pebibit Pib 250
Exabit Eb 1018 Exbibit Eib 260
Zettabit Zb 1021 Zebibit Zib 270
Yottabit Yb 1024 Yobibit Yib 280

Bit (långt i-ljud[1], pluralform "bit" eller "bitar") eller binary digit är en enhet för binär informationsmängd.

Möjliga källor till missförstånd:

  • Bit förkortas med ett litet b (b), men det kan leda till förväxling med stort B (B) för byte som är en annan enhet för informationsmängd. Inga standardiserade förkortningar finns, och Svenska datatermgruppen rekommenderar att hela ordet byte och bit skrivs ut.
  • Prefixen kilo, mega, giga och tera har ibland inte den av SI standardiserade betydelsen när de används med bit och framför allt med byte. Detta förklaras i artikeln om SI-prefix.

Informationsmått[redigera | redigera wikitext]

En bit är en enhet för den information som ett utfall av en slumpmässig händelse ger. Informationen definieras -\log_{2} p_{k}, där p_{k} är sannolikheten att händelsen k inträffar. En sannolik händelse ger liten information, tex. solen går upp i morgon ger informationen nära noll eftersom sannolikheten för detta är mycket stor. En osannolik händelse ger mycket information när den inträffar. Ordet är en förkortning av binary digit och uttrycker ett binärt val, och en bit motsvarar ett val mellan två lika sannolika alternativ.

Ordet 'bit' användes för första gången i A Mathematical Theory of Communication (1948) där Claude Shannon utvecklade en teori kring begreppen information, entropi och redundans.

Tekniskt[redigera | redigera wikitext]

Bit, eller databit, är den minsta representationen av ett tal eller logisk enhet inom digitaltekniken.

Varje bit kan ha två värden/tillstånd som fysiskt motsvaras på olika sätt, till exempel av/på i allmänhet, öppen/sluten brytare, släckt/tänd lampa, låg/hög nivå eller -riktning/+riktning hos en analog signal, till exempel en spänning, luftström etc. Speciella regler och algoritmer finns för att räkna med binärt representerade tal samt för att på olika sätt manipulera annan digitalt representerad data, till exempel text eller bilder. Dessa regler/algoritmer implementeras enkelt med digitala kretsar som kan kombineras till mycket avancerade kretsar för beräkningar och databehandling.

En bit representeras vanligen med siffrorna 0 och 1. I en rad av binära val kan ett bestämt alternativ bland en mängd alternativ utpekas genom att varje val reducerar det återstående antalet med hälften. En bit pekar ut en av två, två bitar pekar ut en av fyra, tre bitar pekat ut en av åtta etc. Med fem bitar kan en av 32 bokstäver utpekas, vilket täcker hela alfabetet. Med ytterligare en bit kan även stora och små bokstäver skiljas åt. Med 8 bitar täcks även alla siffror samt ett antal specialtecken in, och denna bitmängd - en byte - har därför standardiserats som enhet för data.

På senare år har två bytes, 16 bitar, i många fall kommit att bli en ny enhet för att representera ett tecken. Med Unicode kan inte bara västerländska skrivtecken och bokstäver, utan tecknen i alla världens skriftspråk representeras.

Värdet hos varje bits två tillstånd uttrycks i digitaltekniken vanligen som L (låg nivå) respektive H (hög nivå), som 0 respektive 1 eller (mer oegentligt) som F(alse) respektive T(rue).

Räkneregler[redigera | redigera wikitext]

En bit kan förses med förstorande SI-prefix (1 kilobit = 1 kbit = 1 000 bit) eller binära prefix (1 kibibit = 1 Kibit = 210 bit), se tabell ovan.

Användning av prefix är särskilt vanligt för överföringshastighet av data, vilken anges i bit per sekund (skrivs ofta bit/s eller bps). Den vanligaste enheten som används inom praktisk IT är dock den 1 000 gånger större, och därmed mer lätthanterliga, kb/s (kbps, kilobit per sekund). Då är det förstås extra viktigt att skilja mellan bit och byte, eftersom 1 byte består av 8 bit:ar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”ordlisteartikel 6”. Svenska datatermgruppen. http://www.datatermgruppen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=89&Itemid=91&obj=a6&uttr=bit. Läst 23 februari 2013. ”Uttalet av [...] bit [är] /bi:t/” 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]