Amatörradio

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
En amatörradiostation.
En amatörradiostation.
En improviserad amatörradiostation på köksbordet.
En improviserad amatörradiostation på köksbordet.

Amatörradio är en hobby i radioteknik med två huvudgrupper av utövare:

  • Lyssnaramatörer som endast ägnar sig åt att lyssna på andras radiokommunikation och på ljudradioprogram från när och fjärran. Denna typ av hobby kallas sedan lång tid tillbaka för DXing - troligtvis kommer förkortningen DX av "distance X", dvs. man kan inte i förhand avgöra hur pass bra långväga stationer kommer att höras. En lyssnaramatör kallas därför även DXare (av engelska "DXer").
  • Radioamatör eller sändaramatör som har avlagt godkända prov i radioteknik och regelverk för att få ett amatörradiocertifikat. Med ett sådant certifikat i handen är det tillåtet att själv använda radiosändare och kommunicera med andra radioamatörer jorden runt. Det är också tillåtet att bygga sin egen sändareutrustning och genomföra tekniska prov och experiment.

Amatörradiotrafik definieras som icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven av personligt intresse och utan vinningssyfte. Förutom vanlig analog kommunikation såsom telefoni med amplitudmodulering (AM), frekvensmodulering (FM) eller enkelt sidband (ESB, på engelska SSB = single sideband) och telegrafi (något oegentligt kallat CW, continous waves) m m används även idag en rad olika digitala trafikslag såsom TCP/IP via radio, APRS, Internet Linking, paketradio, Telex, PSK31 m fl. Stillbildöverföring och television och t o m satellitkommunikation och sändning med studs mot månen förekommer också.

En del av en månstudsantenn för 144 MHz.
En del av en månstudsantenn för 144 MHz.
En parabolantenn för månstudstrafik med mikrovågor.
En parabolantenn för månstudstrafik med mikrovågor.

Amatörradio är en internationell hobby som gränsöverskridande disponerar ett stort antal olika radiofrekvensområden för genomförande av tekniska prov, vågutbredningsstudier och daglig kommunikation mellan radioamatörer.

Förväxla inte "riktig" amatörradio med annan privat radiokommunikation som kan ske helt utan kompetensprov eller licens. Sådan licensfri radiokommunikation i olika varianter kallas ibland för privatradio, PMR (Privat/Professionell Mobil Radio) eller jaktradio. I Sverige tillåts sådant på 27, 31, 155, 444 och 446 MHz-banden. Se Post- och telestyrelsens föreskifter om "Undantag från tillståndsplikt". (PTSFS 2005:8)

Innehåll

[redigera] Utövare

Radioamatör är en person som har radio som hobby, och därmed utövar amatörradio.

I Sverige finns idag omkring 12 000 licensierade radioamatörer, och i hela världen nästan 3 miljoner.

Radioamatörerna i Sverige organiseras genom SSA (Sveriges Sändareamatörer) och lokala klubbar. För att få sända behöver man ett Amatörradiocertifikat. Föreningen SSA bemannar sin besöksstation i Tekniska Museet i Stockholm med signalen SK0TM. Man informerar besökarna om amatörradio och demonstrerar hur man genomför radiotrafik med olika trafiksätt - telegrafi, telefoni, digitala protokol samt bildöverföring.

SSAs station i Tekniska Museet i Stockholm
SSAs station i Tekniska Museet i Stockholm

[redigera] Amatörernas våglängdsband

160 meter 1810-1850, 1930-2000 kHz
80 meter 3500-3800 kHz
40 meter 7000-7100 kHz
30 meter 10100-10150 kHz
20 meter 14000-14350 kHz
17 meter 18068-18168 kHz
15 meter 21000-21450 kHz
12 meter 24890-24990 kHz
10 meter 28000-29700 kHz
6 meter 50-52 MHz Not: Ej generellt amatörradioband, kräver specialtillstånd
2 meter 144-146 MHz
70 cm 432-438 MHz
23 cm 1240-1300 MHz
13 cm 2300-2450 MHz
3 cm 10-10,5 GHz
  24-24,25 GHz
  47-47,2 GHz


Radioamatörer utövar sin hobby inom många olika varianter, till exempel:

[redigera] Myndighet

[redigera] Föreningar

[redigera] Radioklubbar

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Amat%C3%B6rradio
Personliga verktyg