Stomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Stomi är en medicinsk term för ett kirurgiskt ingrepp där man placerar en öppning på magens framsida (buken) med syfte att tömma kroppens avfall, såsom urin eller avföring. Ordet stomi kommer från grekiskan och betyder öppning/mun. Den första lyckade stomioperationen utfördes 1793..[1] 1750 berättas i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar om en dräng i Värmland som genom en olycka där han i ett fall från en häst genomborrats av en gärdsgårdsstör fått en öppning in i tarmen. Efter läkningen bär han en egenhändigt gjord läderpåse på magen där "excrementerna utgå genom sidan af veka lifvet".

Olika typer av stomi[redigera | redigera wikitext]

Indikationer[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till att man väljer att anlägga en stomi är ofta operationer där man tar bort en del av tarmen (tarmresektioner), till exempel vid

Stomin kan vara permanent eller vara avsedd att "nedläggas", det vill säga att i ett senare skede återanslutas till den återstående tarmslingan i buken för att förhoppningsvis återfå en normal tarmfunktion.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Genom att lägga ut tarmöppningen på buken avlastas den eventuella sträcka som finns kvar och får läka, vilket kan vara gynnsamt inför en senare nedläggning. Stomin täcks av ett stomibandage/stomipåse, som fästs på en platta på huden. Denna samlar upp tarminnehållet och kräver manuell tömning, ofta flera gånger per dag.

Konsistensen av avföringen från stomin beror till st[2]or del på var i tarmloppet stomin har inrättats. Som tumregel gäller att ju närmare magsäcken, desto vattnigare och lösare blir innehållet i påsen, då vätska normalt absorberas utmed hela tarmens längd. Detta måste ibland korrigeras med ökat vätskeintag.

Att leva med stomi[redigera | redigera wikitext]

Många tycker det är jobbigt och pinsamt att leva med en stomi, speciellt i sociala situationer. Oron över om den ska läcka, lukta eller synas kan hindra en stomipatient från att leva ett normalt socialt liv. Dock finns nuförtiden väl utvecklade, moderna material som ger goda förutsättningar för patienten att kunna fungera som vanligt. Det går bra att motionera och bada utan att stomins funktionalitet störs. Man kan få störd nattsömn av att behöva tömma eller byta stomibandaget. Detta kan undvikas genom att man låter bli att äta och dricka kvällstid.

Eftersom identiteten är så starkt knuten till kroppen kan en stomioperation påverka patientens integritet och självkänsla mycket negativt. Det är viktigt att patienten är väl informerad både skriftligt och muntligt om de fysiska förändringar denna typ av operation innebär. Då leder detta till att patienten har lättare att acceptera den nya situationen och rehabiliteringen kommer att få bättre effekt.

Kosten[redigera | redigera wikitext]

Vanlig konsumtion är oftast lämplig efter en stomioperation. Man bör dricka mycket och tugga maten noga. Den opererade får själv pröva sig fram för att upptäcka vad som är mer eller mindre lämpligt för honom/henne. Eftersom gaser är ett problem bör gasbildande mat undvikas. Exempel på gasbildande mat är läsk, bönor och lök. Majs och nötter kan innebära problem för en ileostomiopererad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Människors upplevelse av att leva med stomi”. Luleå tekniska universitet. http://epubl.ltu.se/1404-5516/2005/62/LTU-HV-EX-0562-SE.pdf. Läst 8 juli 2013. 
  2. ^ Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar vol. 11. 1750. sid. 234 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Vårdhandboken
  • ILCO (Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade)
  • RMT (Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]