Urin
Urin (ofta kallat för kiss eller piss) är en genomskinlig, vattenlöslig och ljust gul vätska som utsöndras av njurarna och som samlas upp i urinblåsan. Urin spelar en viktig roll i kroppens homeostas, framför allt för osmoreglering. Via utsöndringen lämnar också slaggprodukter kroppen.
Människans urinmängd per dygn är omkring en till två liter. Om mängden överskrider detta kallas tillståndet polyuri, vilket kan vara ett symptom på en sjukdom.[1] För små urinmänger, oliguri, är likaså kliniskt betydelsefullt. En nästan obefintlig mängd, anuri, är mycket farligt.
Innehåll |
Innehåll [redigera]
En detaljerad beskrivning av innehållet i mänskligt urin kan hittas i "NASA Contractor Report No. NASA CR-1802, D. F. Putnam, July 1971"[2]. Rapporten tillhandahåller en detaljerad kemisk analys av dess oorganiska och organiska beståndsdelar, analysmetoder för urin, samt kemiska och fysiska egenskaper. Urin består av ungefär 95 % vatten, de återstående beståndsdelarna, i nedstigande koncentrationsordning samt andra lösta joner, oorganiska och organiska beståndsdelar:
| Ämne | Formel | Koncentration [g/L] |
|---|---|---|
| Urea | (NH2)2CO | 9,3 |
| Klorid | Cl− | 1,87 |
| Natrium | Na | 1,17 |
| Kalium | K | 0,750 |
| Kreatin | C4H7N3O | 0,670 |
Urin är sterilt tills det når urinröret där en beläggning av epitelceller i urethra är koloniserad av fakultativa anaerobiska Gram negativa, stavformade och kockiska bakterier.[3] [förtydliga] Efter utsöndring från kroppen, kan urinen få en stark lukt orsakat av bakterietillväxt,[källa behövs] i synnerhet då kvävande ammoniak frigörs från nedbrytningen av urea.[förtydliga] På medeltiden förvarades kläder i en garderob (bokstavligen 'att bevaka (guard) ens kläder (robe)') nära toalettmynningen[förtydliga] för att ammoniaken i urinen tog död på loppor.[4] Termen garderob blev en eufemism för toalett på grund av detta.
En del sjukdomar förändrar kvantiteten och konsistensen hos urin, såsom socker som en konsekvens av diabetes. Beeturia, som påverkar en 10 - 14% av befolkningen, resulterar i utsöndring av betanin efter att man ätit betor (såsom rödbeta) vilket resulterar i att urin får en rosa eller röd färg.[5] Beeturia kan uppstå och försvinna hos individer.[6]
Urinbildning [redigera]
Urinbildningen i njurarna är en invecklad process som sker i njurarnas urinbildande enheter som kallas för nefron. Den första filtreringen av blodet sker i ett kapillärnystan i nefronet vid namn glomeruli. Den mängd urin som bildats kallas för primärurin och har en mycket större volym (180 l/dygn eller mer för en vuxen person) än vad som slutligen blir urin. Primärurinen blir sedan föremål för cirkulation i ett rörsystem där ämnen tas upp och utsöndras och den slutgiltiga urinen bildas.
Urinen lagras sedan i urinblåsan tills den töms, vilket inte ska orsaka obehag. Friskt urin är ljust gult med neutralt pH-värde.
Sjukdom [redigera]
Vid diabetes mellitus (äldre benämning sockersjuka) utsöndras glukos med urinen på grund av att njurens förmåga att ta upp utsöndrad glukos från primärurinen är nedsatt. Detta tillstånd kallas glykosuri, och kan också ha andra orsaker. Andra sjukdomstillstånd kan ge upphov till proteiner i urinen (proteinuri, äldre benämning äggvita.) En särskild form av detta är hemoglobinuri, hemoglobin i urinen.[7] Vid infektioner i blåsan eller urinvägarna eller njurbäckeninflammation, finns bakterier i urinen som i normalfallet inte har det. Dessa sjukdomar yttrar sig ofta som dysuri, sveda vid urinering. Med urinen lämnar urea kroppen, vilket vid stora mängder kan ge urinen en stark lukt av ammoniak, vilket kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom. Många andra ämnen lämnar kroppen med urinen, vilka kan mätas i urinprov, till exempel natrium. Sjukdomar kan också förändra urinets pH-värde.
Färgkoncentrationen av urinen anger hur stor andel vätska urinen har. Mörkgul och starkt luktande färsk urin är ett tecken på uttorkning och vätskebrist. Om detta fortfar en längre tid kan det leda till njursten. Urinen bör vara ljus minst en gång varje dygn. I varmt klimat, där man svettas mycket, bör man ge akt på detta och rätta vätskeintaget därefter. I Sverige kan det räcka med en eller ett par liter vätska om dygnet; i tropikerna kan det krävas 10 liter[källa behövs] per dygn eller mer, speciellt vid kroppsarbete.
Hematuri, blod i urinen, kan märkas som en rödfärgning och kan tyda på allvarlig sjukdom och bör alltid föranleda läkarkontroll. Urinen kan också bli färgad på grund av att man ätit viss sorts mat, exempelvis rödbetor; efter ett större intag av rödbetor kan urinen bli så kraftigt rödfärgad att det kan misstolkas som blod. Rödfärgad urin p g a rödbetsintag är harmlöst. Urinen kan vara rödfärgad av flera andra sjukdomar, till exempel porfyri, vid hemoglobinuri som vissa sorters cancer m.m., eller vid myoglobinuri.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ Polyuria Patient UK
- ^ David F. Putnam Composition and Concentrative Properties of Human Urine. NASA Contractor Report. July 1971
- ^ Michael T. Madigan; Thomas D. Brock (2009). Brock biology of microorganisms. Pearson/Benjamin Cummings. ISBN 978-0-13-232460-1. http://books.google.com/books?id=12aWQAAACAAJ. Läst 10 september 2011
- ^ ”An Asbo in 14th Century Britain”. BBC. http://www.bbc.co.uk/news/magazine-12847529. ”The name garderobe – which translates as guarding one's robes – is thought to come from hanging your clothes in the toilet shaft, as the ammonia from the urine would kill the fleas”
- ^ Beeturia and the biological fate of beetroot pigments. PMID: 8148871
- ^ allergyadvisor – Beeturia Compiled by Karen du Plessis B.Sc. Diet. Food & Allergy Consulting & Testing Services. Retrieved on October 24, 2009
- ^ MeSH Tree Location(s) for Hemoglobinuria Karolinska Institutet
