Stråkharpa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stråkharpan är ett nordiskt stråkinstrument med anor sedan åtminstone medeltiden, besläktat med crwth och rotta. Den levde kvar i Estlands svenskbygder till in på 1900-talet och i Finland inte fullt så länge. Den fick en viss begränsad renässans under folkmusikvågen, genom framför allt instrumentbyggaren och spelmannen Styrbjörn Bergelt.

Trots namnet är instrumentet inte av vad man sedan 1800-talet kallar harpatyp utan av lyratyp, med strängarna över en ljudlåda (instrumentkropp) och sedan över hålrummet i en ram, i vars bortre tvärslå stämskruvarna sitter. Man håller stråkharpan i knäet, med stråken i höger hand och vänster hand om ena ramstycket så att fingrarna kan förkorta strängarna där de löper genom luften. Strängarna förkortas alltså utan greppbräda.